Posts Tagged ‘ Macintosh

Steve Jobs förlät aldrig Bill Gates för Windows

Macintoshen revolutionerade synen på användningen av persondatorn. När man köpt en Mac var det bara att plugga in den i väggen och sätta igång. Fönstergrafiken var revolutionerande, liksom att man bara behövde klicka på en liten ikon för att komma vidare.  Och musen! Jag minns att en god antroposofvän på den tiden kallade Macen för en mikaelisk dator*.

Dessa innovationer kom från Steve Jobs framsynta idéverkstad. Men snart hade Bill Gates på Microsoft utvecklat Windows, som var en direkt kopia av Macens fönster med ikoner. Fast bara i princip. Hela upplägget var fult. Steve Jobs (bilden t v) uppfattade detta som en ren stöld och ett förräderi och kallade upp Gates till Apples kontor där han blev utskälld av Jobs. Problemet vara bara att eftersom Microsoft också utvecklade Apples programvara kunde han inte riskera leveranserna med direkta krigshandlingar. Det stannade vid en skorpiondans. Men han förlät aldrig Gates.

Förhållandet mellan Steve Jobs och Bill Gates var alltid spänt. De var konkurrenter om en världsmakt.  Och Jobs missade aldrig tillfället att tala om Microsofts egna mjukvaror som ”skitprodukter”. Långt senare sammanfattade han:

”Det enda problemet med Microsoft är att de helt enkelt inte har någon smak, absolut ingen smak över huvud taget. Och då menar jag inte när det gäller detaljer, utan i grund och botten i att de inte kommer på några originella idéer och inte stoppar in någon egentlig kultur i sina produkter… Det jag har så svårt för är det faktum att de helt enkelt framställer tredje rangens produkter.”

Efter succén med Macintosh sinade Jobs idéer en period och hans omvittnade brist på social kompetens ledde till att han fick lämna det företag han själv hade grundat. Men denna livskris ledde till en ny snilleblixt då han gick in i företaget Pixar som kom att utveckla något helt nytt: animerad film. Tekniken visades för första gången i långfilmen Toy Story, som blev en världssuccé som idag har fått otaliga efterföljare.

Utan Steve Jobs började Apple tappa försäljning. Då företaget efter tio år var nära konkursens brant kallades Jobs tillbaka igen. Och nu lade han i en andra växel. 1998 lanserade han iMac, en designtriumf helt i klass med Macintoshen. Med en halvt genomskinlig, mintgrön droppform som såg ut som något från Star Wars. På fyra månader såldes 800 000 exemplar, vilket gjorde den till Apples snabbast säljande dator.

Sen följde succéerna slag i slag. Apple Store, det nät av butiker Apple grundade och som stärkte butikens roll i varumärkesbyggandet. Här lanserades också för första gången applikationen, appen. I juni 2011 fanns det 425 000 appar som laddats ned 14 miljarder gånger; iPod, den lilla musiklyssnaren som rymde tusen låtar som man kunde lyssna på i tio timmar utan laddning, och iTunes Store, som blåste nytt liv i musikindustrin. Dessa innovationer skakade Microsoft som återigen skulle tvingas försöka komma ikapp genom att härma Apple. Men man lyckades inte, inte ens när Jobs hade visat vägen.

Och iPhone revolutionerade hela mobiltelefonindustrin. Mobiltelefonen förvandlades till en smartphone med touchscreen – helt enkelt en minidator som förutom att fungera som en telefon också var en apparat för musik, ta bilder med, titta på video, surfa på nätet och e-posta med. ”Det är världens dyraste mobiltelefon”, sa Steve Ballmer på Microsoft, ”och den lockar inte affärsmän, eftersom den inte har något tangentbord”. Men Microsoft hade än en gång underskattat Jobs produkt. På tre år hade Apple sålt 90 miljoner iPhones och stod för mer än hälften av den totala vinsten på den globala mobiltelefonmarknaden.

Hysterin som byggdes upp inför lanseringen av iPaden var exempellös. Wall Street Journal jublade: ”Senaste gången folk blev lika uppjagade av en platta hade några budord karvats in i den”. På mindre än en månad såldes en miljon iPads. det var hälften så lång tid som det tog för iPhone att nå samma mål. I mars 2011, nio månader efter att den släppts, hade den sålts i 15 miljoner exemplar. Vissa experter menade var detta den mest populära lanseringen av en konsumentprodukt genom tiderna.

”Jag skulle ha gett mycket för att ha Steves sinne för smak”, sa Bill Gates   (t h) en gång då han blev tillfrågad vad han hade lärt sig av Apples framgångar. Han menade att Jobs besatt ”en naturlig känsla för intuitiv smak, både när det gäller människor och produkter. Sättet han gör saker på är bara annorlunda och jag tycker det är magiskt”.

Bill Gates besökte Steve Jobs en sista gång innan slutet. De tillbringade tre timmar tillsammans där de summerade sina liv. Gates berömde Jobs för de ”otroliga grejer” han skapat, och för att i slutet av 1990-talet ha räddat Apple från de tomtar som varit nära att  förstöra företaget. Den stora ödeskamp de fört inför världens ögon var slut.

* Efter ärkeängeln Mikael som enligt antroposofisk uppfattning nu är tidsande.

Uppgifterna till artikeln är hämtade ur boken Steve Jobs – en biografi av Walter Isaacson

 

Twingly BlogRank

Då datageniet Steve Jobs skapade historiens bästa reklamfilm

Framgångssagan Steve Jobs började i slutet på 70-talet då hans gode vän datanörden Stephen Wozniak skapade ett kretskort med tillhörande operativsystem som var revolutionerande. Wozniak ville göra detta tillgängligt för alla  hemmabyggande nördar till ett billigt pris. Men Steve Jobs insåg den enorma potentialen och skapade ett företag kring den fantastiska maskinen Apple II. Med ett coolt yttre, ett pris i överkant och god marknadsföring väckte den uppseende på datamässor. ”Hade det inte varit för Steve Jobs hade den stått och drällt i hobbyaffärerna idag”, som någon sa. Detta berättas i boken Steve Jobs – en biografi som utkom i höstas.

Steve Jobs och Stephen Wozniak 1975

Men det var efter ett besök på kopieringsföretaget Rank Xerox som den stora inspirationen tog fart. Idéstölden av den teknik de utvecklat där, lite vid sidan om så att säga, kom att leda till en av de största stötarna i näringslivets historia. Macintosh-projektet var den direkta följden – och det var här Jobs skulle skriva historia. Drivkraften var inte att tjäna pengar utan att skapa en fantastisk produkt. Här föddes en glödande passion att skapa banbrytande datorer.

Hos Steve Jobs föddes tidigt ett starkt intresse för modern design inspirerad av modernismens ideal av uttrycksfull enkelhet, rena linjer och former. Han höll föredrag om Bauhausrörelsens nyckelbegrepp som Gud bor i detaljerna och less is more. Han sa: ”Det här är alltså vårt upplägg: väldigt enkelt, och med sikte på en konstnärlig kvalitet som skulle platsa på Museum of Modern Art.” Apples mantra blev tidigt ”enkelhet är den yttersta förfiningen” och att ”se till att saker och ting blir intuitivt uppenbara”.

1981 var Macintosh-teamet fullt sysselsdatta med designen. Designavdelningen kom med förslag som Jobs hade synpunkter på. Den senaste gipsmodellen avtäcktes under dramatiska former och alla tidigare försök stod uppradade intill den. På detta sätt kunde man följa hur projektet framskred. Till slut godkände Jobs ytterhöljet. Sen ägnades tiden åt att utveckla det förfinade typsnittsprogram som sedan kom att bli standard i datavärlden. Och skärmikonerna. Varje detalj var avgörande för att Macintoshen skulle kännas lika fantastisk som den var.

1981 lanserade IBM sin PC. På Apple upplevde man den som ”ett halvdant, trött försök”. Och nu började också Apples attityd till storföretaget IBM bli tydligt i annonseringen inför lanseringen: Det lilla modiga, rebelliska Apple mot det stora, trögrörliga, etablissemangstyngda IBM. Men 1983 hade IBM 29 procent av marknaden och pressen på Apple var kollossal. Macen bara måste rädda Apple från att krossas.

Då Jobs under våren 1983 planerade lanseringen av Macintoshen ville han skapa en reklamfilm som var lika revolutionär  och enastående som den produkt de skapat. ”Jag vill ha något som får folk att tappa hakan”, sa han. Copywritern och Art Directorn på annonsbyrån som anlitades hade redan bollat lite med en slutkläm som anspelade på George Orwells framtidsroman 1984: ”Därför blir 1984 inte som 1984”, vilket tände Steve Jobs. Det var utgångspunkten för den reklamfilm – regisserad av filmgiganten Ridley Scott – som skulle bli en klassiker. Det såg ut som något ur en science fictionfilm där en rebellisk ung kvinna sprang ifrån den orwellska tankepolisen och kastade en slägga rakt in i en TV-skärm som visade ett av Storebrors hjärntvättande tal.

http://youtu.be/OYecfV3ubP8

Filmen var revolutionerande även för Apples styrelse då Jobs först visade den. Ingen produktupplysning! Inte ens en bild på produkten! Efter visningen i styrelserummet var de flesta chockade. Någon sa: ”Vilka håller med om att vi ska byta reklambyrå?” De flesta tyckte att det var den värsta reklamfilm de sett. Men Jobs tog strid och så kom det sig att 96 miljoner runt om i USA fick se filmen på TV i början på januari 1984. Samma kväll fyllde de tre stora TV-bolagen och femtio olika lokalstationer sina nyhetssändningar med inslag om reklamfilmen. Senare skulle den utses till historiens bästa reklamfilm.

Filmen innehöll varken bild eller upplysning om produkten. Den skapade något mycket angelägnare – en efterfrågan. Och den planterade en stark känsla hos tittarna av en underdog som besegrar etablissemanget. Denna David mot Goliat-mytologi skulle skapa den image som skulle komma att dela datavärlden i två läger. Redan med denna film visade Steve Jobs att han var produktlanseringarnas obestridde mästare. Mer om detta i nästa krönika.

Twingly BlogRank