Har ni mött sfinx-leendet, gnolaren och hojtarmamman?

♦ ♦ ♦ På promenader och på resor med buss, tunnelbana och pendeltåg ser man mycket människor. Det är intressant att iaktta ansikten, sätt att gå – det finns många gångarter, har ni tänkt på det? Vissa egenheter och sätt att agera kan få en att fundera.

Något man ibland kan lägga märke till är sfinx-leendet. Har ni sett det? Det liksom flyter ovanpå stadens människoströmmar. Det är ofta en kvinna som med ett upphöjt leende ser på omvärlden, lite outgrundligt som Mona Lisa ungefär. Inte för att hon ser något som roar henne, snarare verkar det handla om en attityd. Som att hon står över alla småaktigheter på något sätt. Eller känner sig förmer än andra. Folk kan bete sig vulgärt och ovärdigt. Men inte hon, tycks leendet säga. Andra kan visa upp sina trötta, fåriga ansikten eller skamlöst exponera sitt känslolivs alla yttringar av irritation, vresighet och tristess. Hon står över sånt. Hon har stil.

Hennes leende lyser liksom inifrån, som om hon vet något vi andra inte vet. Som om hon vill visa att hon har kommit på grejen. Jag har sett representanter för denna människotyp hålla masken även om de hamnar i delo med någon i till exempel en affär. Expediten må vara ogin men sfinxen fortsätter att le. Hon kan till och med bita ifrån sig – och då får leendet en ironisk kvalitet som bara ytterligare förstärker hennes suveränitet. En sorts lönnaggressiv vänlighet.

Jag har grubblat mycket över sfinx-leendet. Är det ett uttryck för en inre själsstämning eller handlar det om självbehärskning? Kanske positive thinking? Förekommer det att masken tappas och mungiporna ramlar ner i ett ögonblick av bristande självkontroll?

En annan människotyp är gnolaren. Ni vet den som med stängd mun gnolar en melodi fullt hörbar för omgivningen. I förstone märker man inte varifrån gnolandet kommer för munnen är som sagt stängd. Men snart förstår man vem det är och upptäcker då även ett sfinx-leende, en inte ovanlig kombination. Men till skillnad mot sfinx-leendet som oftast bärs av kvinnor, kan gnolaren vara både man och kvinna. Gnolandet förstärker sfinx-leendets air av suveränitet och oberördhet.

Varför känner jag irritation inför detta gnolande? Är det inte underbart att träffa på människor som har en sång på läpparna? Jag vet inte, men det känns hänsynslöst på ett subtilt sätt. Man har inte bett om det liksom. Det är en känsla av att man på något sätt blir skriven på näsan som förstärks av sfinx-leendets oljiga självgodhet. Man vill därifrån fortast möjligt. Innan man kommer på vilken melodi det är. Man vill inte veta. Verkligen inte.

Men kanske den värsta sorten ändå är hojtarmamman. Vi har alla upplevt kvinnan som högljutt talar till sin telning i affären och förundrats över att hon istället för att ha barnet kvar i vagnen låter det tultande ta för sig i hyllorna som om sprayburkar och kaviartuber vore leksaker. Vi får bevittna hur hon följer efter och tar saker ur händerna på den lilla högljutt kommenterande. ”Nej, ge den till mamma, den får du inte ta!” Som om tillsägelser är bättre än att inte ge barnet några möjligheter att alls komma åt varorna.

Hon hinner knappt handla. Det får stå undan för hennes pedagogiska ambitioner.

Hojtarmamman håller högljudda små föredrag om vad varorna är till för och varför barnet inte får ta dem. Det hojtas på friskt mellan hyllorna så att övriga kunder inte ska missa vilken stor pedagog som lyckliggör butiken just i dag. ”Nej Lillan, det där hundmatsmärket ska vi inte ha. Du vet ju att Fido inte tycker om det. Och förresten köpte vi flera paket igår”, vrålar hon.

De egna inköpsplanerna smulas sönder i tordönet. Vad var det nu man skulle ha?

Jag vet inte varför så många tror att man ska tala högt med småbarn – de har ju bättre hörsel än vuxna – men hojtarmammans ambitioner sträcker sig uppenbarligen längre än att bara tillrättavisa barnet. Hon vill visa upp sig som Den Duktiga Mamman på den scen som vardagen erbjuder. Upplysa oss andra om att det är så här man gör.

Det är i alla fall intrycket man får.

                                                                                                                   Johannes Ljungquist

Twingly BlogRank

    • curt jansson
    • februari 25th, 2014

    😀 Alla dessa tre arketyper hör till de mest örfilsinbjudande eländen man kan stöta på. Din klassificering i den rena Linnéanska andan är beundransvärd!

  1. mars 19th, 2022
    Trackback from : Taxi Roma
  2. mars 19th, 2022
  3. mars 19th, 2022
  4. mars 22nd, 2022
  5. mars 29th, 2022
    Trackback from : clear derivatives
  6. april 5th, 2022
    Trackback from : Ruger Revolvers For Sale
  7. april 5th, 2022
    Trackback from : devops solutions company
  8. april 20th, 2022
  9. april 22nd, 2022
    Trackback from : sitemap
  10. april 22nd, 2022
    Trackback from : Sccy Pistols For Sale
  11. april 23rd, 2022
    Trackback from : 바카라사이트
  12. april 24th, 2022
    Trackback from : good dumps cc website
  13. april 25th, 2022
  14. maj 1st, 2022
    Trackback from : pic5678
  15. maj 4th, 2022
    Trackback from : cvv to bitcoin
  16. maj 9th, 2022
  17. maj 11th, 2022
    Trackback from : 호두코믹스
  18. maj 17th, 2022
    Trackback from : 메이저사이트
  19. maj 17th, 2022
    Trackback from : 무료웹툰
  20. maj 26th, 2022
    Trackback from : Home Valueation
  21. maj 31st, 2022
  22. juni 26th, 2022
  23. juni 29th, 2022
    Trackback from : this page
  24. juli 2nd, 2022
    Trackback from : Chaturbate
  25. juli 4th, 2022
  26. juli 12th, 2022
  27. juli 13th, 2022
    Trackback from : hunting rifles for sale
  28. juli 21st, 2022
  29. juli 24th, 2022
    Trackback from : free cvv shop
  30. augusti 4th, 2022
    Trackback from : sbobet
  31. september 18th, 2022
    Trackback from : barcelona bortedrakt
  32. september 23rd, 2022
    Trackback from : juventus tröja
  33. september 24th, 2022
    Trackback from : atalanta maglia 2022