Handlar i första hand om saker som behöver sägas om den antroposofiska rörelsen, fenomen i tiden som islam, feminism och frågor kring existensen.

♦ ♦ ♦ Enligt ny forskning är Norge världens mest jämställda land. Tätt följt av Sverige och Finland. Detta är ju både glädjande och smickrande för de skandinaviska länderna, men det väcker också frågor. För om män och kvinnor  i stort sett har samma förutsättningar, hur kommer det sig då att det finns så få manliga sjuksköterskor? Och varför utgör kvinnliga ingenjörer bara en liten minoritet jämfört med män? Detta är bara några exempel på ett utbrett fenomen som talar för att det ändå är en skillnad på män och kvinnor. Vad består då skillnaden i?

I ett norskt tv-program beslutade man att undersöka saken. Man ställde frågan till några experter – är skillnaden mellan man och kvinna biologiskt betingad?

Genusforskare Cathrine Egeland på Arbeidsforskningsinstituttet som gjort undersökningar om mäns och kvinnors yrkesval, förnekar att skillnaden är biologiskt betingad och anser att forskning som säger detta är ”ointressant”. Genusforskare Jörgen Lorentzen vid Oslo universitet är på samma linje. Han menar att påståenden om att könsskillnader är medfödda är att betrakta som ”gammaldags forskning”. Förutom de uppenbara kroppsliga särarterna finns inga skillnader mellan könen, ”de flesta talar inte så längre”.

Känslor, intressen och intelligens är lika. Flickor och pojkar tar upp vuxnas förväntningar ”systematiskt från dag ett”. Det är detta som skapar könsrollerna – även om man inte tror det, menar Lorentzen. Leksaker och kläder är könsprofilerade, liksom omgivningen i uppväxtmiljön. Hade pojkar och flickor blivit behandlade lika hade könsskillnaderna inte uppstått.

Men Trond Diseth, professor på barnkliniken vid Rikshospitalet i Oslo, har andra erfarenheter. Tester på niomånaders barn där de får välja mellan könsspecifika leksaker visar att barn är födda med en klar biologisk disposition i förhållande till könsidentitet och könsroller. ”Miljö, kultur, värderingar och förväntningar runt oss förstärker eller modererar detta”, men är inte avgörande för könsrollen, menar han. Detta är inte ”gammaldags forskning”, utan befinner sig i forskningsfronten.

I en stor undersökning på 200 000 kvinnor och män i 53 länder rörande vad de hade lust att arbeta med visade en klar skillnad i preferenser. Detta visar professorn i psykologi Richard Lippa i Kalifornien. En stor majoritet av männen valde sak-orienterade yrken och kvinnorna människo-orienterade. Man kunde tro att de skilda kulturerna skulle spelat en roll men så var det inte. Detta är en klar indikation om att skillnaden mellan män och kvinnor i huvudsak är biologisk.

Inte mindre tydlig är psykolog Simon Baron-Cohens undersökningar. Han arbetar vid Trinity College I England där han gjorde undersökningar på 1 dag gamla spädbarn där man helt kunde utesluta yttre påverkan. De fick titta på mekaniska objekt och ansikten och så mätte man tiden de fäste blicken på dessa. Det visade sig att pojkarna tittade längre på de mekaniska objekten och flickorna längre på ansiktena.

Baron-Cohen visar att pojkar producerar två gånger så mycket testosteron som flickor, vilket påverkar hur hjärnan utvecklas. Flickor som av genetiska orsaker utvecklar mer testosteron uppvisar mer manliga egenskaper som svårigheter med empati och känslor men ett starkare intresse för system och för hur saker fungerar.

Professorn i evolutionsbiologi Anne Lampbell i Durham i England menar att det är en rad faktorer som utvecklat skillnaderna mellan män och kvinnor under evolutionens gång. Och att eftersom denna skillnad är så stor är det svårt att tro att hur man talar med barnen, vilken sorts leksaker man ger dem eller vilka kläder de har på sig, kan spela annat än en marginell roll i deras utvecklande av en könsidentitet.

Då Katrine Ekeland får ta del av Baron-Cohens och Trond Dixeths forskningsrön, som är på kollisionskurs med hennes egen, säger hon ”då han gör sina observationer ser han det han är ute efter” och hon förundras över ”hur mycket energi man lägger ned på att visa att könstillhörigheten är biologiskt betingad”. Då intervjuaren frågar vad hon grundar sin vetenskapligt uppfattning på att biologin inte spelar någon roll i könstillhörigheten, svarar hon: ”Jag har en teoretisk utgångspunkt att biologin inte har en plats där.”

Jörgen Lorentzen får också ta del av intervjuerna med forskarna som menar att det finns biologiska orsaker till könsidentiteten. Och han svarar: ”Varför är de så upptagna att finna upphovet till könet i det biologiska? Varför är de så upptagna av könsskillnaderna?” På frågan hur han kan veta att det inte är så, svarar han att det är hans hypotes att biologin inte spelar någon roll, och han avvisar deras forskning ”tills han blir motbevisad”. Han tycker fortfarande att det är en ”svag forskning”.

Det denna enkla undersökning visar är hur oavvisliga fakta möts med klentrogenhet och ointresse. Man vill inte tro på vetenskapligt verifierade fakta. Orsaken till detta är att man företräder ett synsätt med en annan teoribildning. Att dessa forskare mot allt förnuft företräder sådana verklighetsfrämmande idéer beror på att de surfar på ett tankemode. Deras idéer har tidens öra. Att idéerna inte stämmer med verkligheten – så mycket värre för verkligheten.

Feminismens teoribygge om könet som en konstruktion, som vi exponerat här, existerar på grund av ett tankemode, precis som PK-dogmen om islam som en fredlig religion. Tankemoden har en tendens att existera i en parallell tillvaro där verkligheten är en alltför sällsynt gäst.

                                                                                                                   Johannes Ljungquist