Tyckarfrälset idiotförklarar motståndarna
Förutom föregående krönika har vi tidigare behandlat begreppet politisk korrekthet här på Mummel: https://blogg.ljungquist.org/archives/2054 . Det finns några till aspekter värda att reflektera över. Jan Guillous ironiserande i tv-programmet Babel nyligen http://svtplay.se/t/102834/babel (i slutet av programmet) över de politiskt inkorrektas argumentation i islamdebatten visar på något grundläggande hos tyckareliten – diskvalificeringen av debattmotståndarnas argument. I kraft av sin upphöjda ställning behöver inte de som har tolkningsföreträdet riskera nederlag genom sakdebatt. Man tar till något mycket effektivare – idiotförklaring. Genom sarkasmer och skämt visar man hur orimliga argument de inkorrekta har. De är så orimliga att var och en inser att de inte kan tas på allvar.
Men det är inte argumentationen PK:arna i första hand vänder sig emot hos dem de mobbar – det är inställningen. För dem är det obegripligt att det kan existera människor som inte har den rätta inställningen. Utlänningar förvånas ofta över denna brist på åsiktsmångfald i Sverige som insiktsfulla kallar för enfald. Men rättänkarnas till synes uppriktiga fråga till oss som står utanför den enda rätta tron verkar vara: Hur är det överhuvudtaget möjligt att man kan vara emot mångkulturalism som är så fint och visar oss svenskar från den fördomsfria sidan? Att alla kulturer har ett likaberättigande är ju den enda anständiga ståndpunkten!
Med samma logik skulle maffiakulturen i Italien och USA godkännas av de rättrådiga. Eller den korrupta kultur som råder i Somalia eller Zimbabwe. Eller varför inte den skattesmitarkultur som genomsyrar Grekland? Kultur som kultur! Men det handlar inte om logik här. Det handlar om känslor. Eller egentligen feghet. Politiskt korrekt är bara en finare benämning på en som är feg. En som inte vågar stå emot grupptrycket och säga att kejsaren är naken.
Men inte bara feghet. Utan en kanske inte alltid medveten önskan att se saker som de borde vara – en mentalitet som genomsyrade vänsterrörelsen på 60- och 70-talet där de kommunistiska utopierna skymde det som verkligen ägde rum i Sovjet, Kina och Kambodja. Man ville så gärna att utopierna skulle förverkligas att man inte uppfattade hur de faktiskt såg ut i verkligheten. Detta är några decennier senare ännu något av ett trauma inom intellektuella kretsar. Hur kunde man vara så blind för verkligheten!
Jag ser ingen skillnad i mentalitet hos tyckarfrälset idag då det gäller islam-kulturens inbrytning i det svenska samhället. Om min inställning inte stämmer med verkligheten – så mycket värre för verkligheten, är attityden. Detta brukade Steiner kalla för att vara svärmisk, vilket märks ibland i kommentarerna här på Mummel. En skribent menar att jag upprepar saker ”som alla vet” utan att tillföra något som är ”värt att jobba med”.
Vederbörande har uppenbarligen inte följt Mummels över 20 texter i ämnet islam. Hade ”alla” vetat skulle jag aldrig skrivit dem. Och de förståsigpåare som styr mentalitetsklimatet i landet vet fortfarande inte – eller vill inte förstå. Det kan jag inte acceptera och argumenterar därför i frågan. Om signaturen ”Jesus” inte hittar något som är ”värt att jobba med” kan han ju jobba med dessa texter. Men frågeställningarna i förra krönikan räcker annars långt:
- Skall en övertygelse om tolerans även innefatta intolerans?
- Skall en modern demokratisyn stanna innan den utmanar multikulturella värden?
- Skall en västerländsk moraluppfattning avskaffas till förmån för en kulturrelativism där alla värdesystem är likvärdiga?
För det är dessa frågeställningar som är centrala. Och de har inte besvarats här i alla fall. I den allmänna debatten har jag heller inte sett de politiskt korrekta svara på dessa frågeställningar.
PK: ”Vår värdegrund är att vi inte har någon värdegrund.”
Kanske borde vi lära oss av Iran. På 1970-talet grasserade vid deras universitet samma kulturmarxism som i Paris, Stockholm och annorstädes. De älskade alla som hatade USA och Israel. Precis som här. Så kom Khomeini. Han hatade USA och Israel. Alltså älskade kulturvänstern Khomeini och hjälpte honom att göra revolution. Därefter Anmodades dessa studentradikaler att klä sig och leva ”muslimskt”. Många av dem ville givetvis inte det. Då uppfann Khomeinis demagoger en ny diagnos, ”Islamofobi”, vars bot var offentlig hängning eller i bästa fall åsynen av sådan.
Idag finner man inga islamofober i Iran.
Från kommentarerna på Facebook:
Christer Owe
Gillar din fråga om (ung) ”Ska toleransen inkludera intoleransen?” dvs ska vi tolerera att andra är intoleranta? Ska odemokratiska partier tillåtas ha demokratiska rättigheter?
Curt Jansson
Skall på demokratiskt vis invalda partier med demokratiska program tillåtas ha demokratiska rättigheter? Skall partier med ett förflutet i odemokratiska rörelser tillåtas ha demokratiska rättigheter? Skall anhängare av en politisk rörelse få fria händer att fysiskt ta sig an meningsmotståndare? Många fällor här för många partier…
Johannes Ljungquist
Många intressanta problem…
Mark Falsjö
Eftersom redan begreppet ”demokrati” inte låter sig entydigt definieras (som vanligt kan även detta ord avse olika effekter beroende på värdegrunden hos den som dikterar villkoren), verkar frågan om det som en del utnämner till ”odemokratiska partier” skall ”tillåtas ha demokratiska rättigheter” som ganska ointressant i sig. Det blir ett slags lek med ord.
Frågan som (som vanligt) inte ställs, är varför ett av andra kallat ”odemokratiskt parti” får röster och därigenom erhåller möjlighet att ta plats i ex-vis en riksdag. Om de (för tillfället) politiskt korrekta anser att de som röstar på ett ”odemokratiskt parti” är ex-vis mindre vetande, sneseglade eller helt enkelt korkade, ja, då är vi inne på en mycket farlig väg, där det som de politiskt korrekta så gärna omhuldar, nämligen åsiktsfrihet, de demokratiska principerna och rättigheterna, plötsligt går att vända och vrida på beroende på vad man för tillfället anser vara – just ”politiskt korrekt”. Vi har nu ett åsiktsklimat som snuddande nära börjar likna Orwells 1984.
Tolerans i ordets egentliga bemärkelse har försvunnit, nu gäller bara ”ovanifrån” påbjudna riktlinjer för ”den medborgerliga rätten till fritt (eget) tänkande”. Den fria åsikten är ett minne blott i detta land!
Johannes Ljungquist
Antar du menar PK-arnas syn att SD är odemokratiskt. Har själv inte hört det (även om jag tror att de tänker så). Att säga det i debatten är ett politiskt risktagande som jag inte tror någon proffspolitiker vågar ta. Det skulle ge SD chansen att med emfas hävda sina demokratiska ideal och politiska praxis. Men visst är den politiska korrektheten till viss del ett politiskt problem. Den sätter sig gärna över demokratiska spelregler. Eller riskerar i alla fall att göra det.
Mark Falsjö
Jo visst passar SD-frågan in här – med råge! Men även ex-vis Sv kyrkan är övergödslad med frågor som är direkt minerade så länge man inte håller sig inom de av Kyrkomötet uppsatta stängslen. Också konstvärlden är problematisk, där har så mycket av kejsarens nya kläder skapats, att dessa gott och väl fyller la’gårdsvis med garderober.
Curt Jansson
Problematiken finns på många håll i samhället. Kanske den kan lösas först när vi ser hur det kunde bli så. Var började det? Vilka har haft nytta av det?
are you kidding?
Who can support intolerant Iranians, they must surely have been insane or fanatical Muslims.
So sweden supports Iranians because Sweden is a communist country?
I thought Sweden was a country of tolerant and modern humans.
På vilket sätt skulle sverigedemokratin vara odemokratisk, menas det? Sverigedemokratin är, om jag förstått saken rätt, en nationaldemokratisk impuls, men ägnad åt att förädla det specifikt svenska och inte bara det nationella över huvud taget. Tanken är där att den demokratiska processen bygger på det civiliserade samtalet. Och det civiliserade samtalet är undersökande. Och förutsätter ett gemensamt språk, gemensam värdegrund, gemensam känsla för rätt och fel och gemensam historisk identitet. Då finns förutsättningar för en gemensam rättsstruktur, ett lagrum för en kultur. Denna kultur kan vara nog så rörlig, progressiv och differentierad men den har samtidigt en enhetlig prägel, en övergripande mentalitet. I vårt fall den svenska. Denna övergripande mentalitet gör Sveriges folk svenskt. Det svenska folket har ett hem på jorden, en nationalstat, och kan liksom alla andra folk som har ett eget hem på jorden, rösta i sakfrågor. Alltså sköta sitt land demokratiskt. Inga konstigheter.
Konstigt blir det däremot när svenskheten skall anses sitta i passet och när svenska värderingar anses vara att inte ha några värderingar, eller att värdera alla värderingar lika högt. Gärna i namn av det allmänmänskliga eller någon liknande floskel. Förnekar man det specifika, då uppstår emellertid INTE det universella, utan subkulturer, tribalisering. Staten förlorar sitt våldsmonopol, lagen sin mening och vi får en tillvaro som inte kan kallas samhälle, utan ett allas krig mot alla. Även om kriget kanske oftast är lågintensivt. Alternativt en diktatur med åsiktskontroll.
Så på vilket sätt skulle sverigedemokratin vara odemokratisk?
Johnny, I don’t think you understood my post about learning from Iran. Consisely, what I was saying was that the PC-intellectuals in Sweden today basically share ideology with the radical leftist students in Teheran in the 1970’s, who supported Khomeini because he was anti-West, only to be slaughtered by him once he was installed.
That is what we ought to learn from, was my take.
P
@Pappan
Det var mer en förmodan från mig att PKarna är snäppet ifrån att tänka över SD som odemokratiska. Eftersom PK-folket har tolkningsföreträde – och de tycker illa om SD – antar jag detta. Jag kan ha fel. Bara spekulation.
Nej men jag har också hört det, såklart. Att SD skulle vara odemokratiska. Det har stått i dagstidningarna och allt. Bara inte just på vilket sätt. Förutom att det har att göra med att alla människor i hela världen inte skall ha rösträtt i Sverige, typ. Men det går ju inte att ta på allvar.
Eller?
@Johnny
”I thought Sweden was a country of tolerant and modern humans”.
At least, they believe they are. But there are among these tolerant modernists not a few who, given the opportunity, grope back to age old reflexes when sensing an upcoming discussion. Then, according to fine viking tradition, they take no prisoners. And, also according to the old trad, they verbally kick, bite and kick, all in order to bring the opponent down, not only silence him but stop him from any activity at all. This is not a typically Swedish quality, it is common in any western country especially among those who spent part of their formative years on studying Lenin and his epigons. Hence there are quite many of them, Sweden abound with spiritual relicts of the -68 generation. Pathologically mandatory trend-following is an outward symptom, the need to silence the opposition, to have all in the same bread-line an inner.
@pappan
Det är just huvudargumentet; SD vill inte ge svenskt pass och förmåner åt alla som fikar därefter, vilket i ”de rätt-tänkandes” värld gör dem anti-demokratiska. Ren goja men folk reflekterar inte över det. Dessutom har statsministern gett Ohlys stormtrupper carte blanche att spöa upp dem, varför det säkert är helt schysst….
Vill ni ha facit? Här är nämligen Socialdemokraternas interna instruktioner i vilken retorik man skall använda om man inte lyckas undvika en debatt mot en sverigedemokrat.
http://frianyheter.files.wordpress.com/2010/08/debattunderlag-sverigedemokraterna-2010.pdf
skrockar
Pappan
Hej.Johannes, jag tittade lite på din Facebook häromsistone.Det är ju tydligt, att nästan alla antroposofer man nånsin hört talas omär dina vänner.Du har en förmåga att knyta kontakter med gamla och unga, du har genomåren varit en balanserande faktor och någon människorkommit till.Jag som står utanför och inte valde antroposofiska sammanhang,men ändå tycker det är intressant att läsa bl a dennablogg och även Steiner nu och då, jag undrar lite över denna blog.Det jag mest undrar är varför du öh taget tog till dig de där blogginläggen och inläggen på facebook som du lagt ut här.Du som har en sådan pondus och auktoritet i antroposofiska sammanhang, borde rimligen kunna förbise dem.Och som jag nämde i mitt andra inlägg är tonen här ofta väldigt vass, inte minst från pappan,som gott kunde tagga ned lite, det hade inte skadat.Det skapar en viss stämning.Du har ju en förmåga att uttrycka dig som är imponerande,och borde då bara förbise det du ej har behov av att spinna vidare på.Så tystna inte, men lär dig läsa kritik och höja medvetandet varje gång.Se den som en del av dig.Livet är inte bara en dans på rosor.Se den som illvilliga tankar, som slår ut som taggar i ditt eget vara och hantera dem där efter.Allt vi får hör till oss.Jag tror inte den bästa vägen är att mota bort.Var tacksam för allt som kommer till dig ur omgivningen säger Steiner.Det säger någonting till oss om oss.
Tack för vänliga och tänkvärda ord!