En antroposofisk djuretik kännetecknas av respekt, tacksamhet och intresse

Frågor kring djurhantering är alltmer uppmärksammade, vare sig det är  djurtransporter, otäcka bilder från slakterier eller  pälsdjur i minimala stålburar. Hur ser en antroposofisk djuretik ut i det sammanhanget? I en intervju i Forum för antroposofi i mars 2003 talar veterinär Wilbert Beyer i Järna om den tacksamhet människan är skyldig djuren.

– Vi har integrerat husdjuren i vår livsföring genom att vi sen årtusenden berövat dem deras naturliga plats i naturen. Det ger oss naturligtvis ett speciellt ansvar att vårda och kommunicera med dem.

SVENSK ANTROPOSOFI I BACKSPEGELN 15

Vi känner släktskap med djuren, menar han. De påminner oss om vår mänsklighet. Den stora skillnaden är att de är helt underställda sina instinkter och drifter medan vi med vår jag-funktion kan förhålla oss fritt till dem, höja oss över dem.

– Men detta möjliggör ju också att vi kan sänka oss lägre än djuren, vi kan till exempel vara grymma, vilket djuren inte kan utifrån sina förutsättningar. Djuret kan inte vara ”snällt” eller ”elakt”, det kan bara agera utifrån sitt artbestämda beteende som är ändamålsenligt och värderingsfritt. Djur har ingen moral. De kan inte handla etiskt – bara människan. Moral och etik kan bara utvecklas av jag-väsen.

En antroposofisk djuretik kännetecknas av respekt, tacksamhet och intresse – och i den mån vi använder oss av djuren har vi dessutom ett ansvar för deras livsbetingelser genom att vi formar deras livsmiljö. Där har vi en ledarroll som innebär att vi ger dem vård när de är sjuka och avlivar dem då det är nödvändigt.

Den moderna tidens köttfabriker där djuren enbart behandlas som produktionsfaktorer har fått många framförallt unga människor att reagera. Vi har fått lära oss nya ord som vegan och djurrättsaktivist. Vår tid har fått se organiserade former av medkänsla med djuren; man talar om djurens rätt, att alla levande väsen kan känna smärta, man kallar slakt för mord. En del aktivister utför rena terrorhandlingar som att släppa ut bur-minkar. Men stordrift och biodynamik går inte ihop, menar Wilbert Beyer.

– Ju större en gård blir desto svårare blir det att driva den biodynamiskt. Ingen biodynamiker har tusentals höns eller vad vi kan beteckna som köttfabriker. Det ligger  inte i husdjurens natur att proppas ihop i tusental. Biodynamiker som står inför stordrift slutar hellre än att behandla djur som produktionsenheter.

Men många veganer och djurrättsaktivister menar att all husdjurshantering är att betrakta som ett övergrepp, oavsett om den kan anses vara human eller ej. Det enda rätta enligt deras synsätt är att vi skall lämna djuren ifred, inte lägga oss i deras liv. Släpp ut alla hundar, katter, kor, får, hästar, höns och grisar! Mot detta invänder Wilbert.

– Domesticerade djur (tamdjur) kan man inte förutsätta skall klara sig i ett vilt tillstånd. Vi kan inte springa ifrån vårt ansvar därvidlag. Ju mer domesticerat djuret är, desto större ansvar. Man kan inte säga att skötsel av kor och hästar på t ex en biodynamisk gård är djurplågeri.

Hur ser du som antroposof på att äta djurkött?

– I den mån man som bonde håller djur och livnär sig på dem faller det under ens ansvar att avliva dem när tiden är kommen. Jag ser inget hinder i detta, förutsatt att det sker inom värdiga former. Sen är det upp till var och en att äta kött eller ej. Men frågan om vår rätt att avliva djur är inte enkel, den är väl värd att begrunda.

Det beror ju på sammanhanget, menar Wilbert. Att ”skjuta av” älgar som annars skulle skada balansen i våra marker är en annan sak än att upplåta mark för nöjesjakt. Att hålla höns på en gård för att ta vara på matavfall är en annan sak än broileruppfödning där hönsen avlivas efter 35 dagar. Att ta hand om kohudar som blir över vid slakt är en annan sak än att föda upp minkar industriellt bara för deras päls. Men djurrättsaktivisternas är många gånger verklighetsfrämmande.

– Man kan inte bara släppa iväg får. Ullen skulle snart tova ihop och förorsaka djuret klåda och parasiter. Får skulle snart gå under som art om de inte togs om hand av människan. Det goda djurrättsaktivisterna åstadkommit är en uppmärksamhet kring djurhanteringen. Djur är levande, kännande väsen, inte produktionsfaktorer.



W3Counter


Twingly BlogRank

Blogg listad på Bloggtoppen.se

  1. No comments yet.

  1. No trackbacks yet.