Det måste gå snabbare att föra in fungerande och beprövade metoder än vad det gör idag, skriver landstingsrådet Jessica Rydell (MP) i ett inlägg 11 januari i Oskarshamns-Tidningen. Vi har en sjukvård som har väldigt svårt att ge bot och även lindring inom ett antal sjukdomsgrupper som t ex smärta och fibromyalgi. Det finns vetenskapligt dokumenterat att   t ex antroposofisk medicin fungerar för dessa grupper, skriver hon. Varför då inte använda dessa metoder?

Men vetenskapsfundisarna på Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) håller i ett genmäle inte med landstingsrådet utan riktar istället som vanligt in sig på att räkna upp en lista på egendomligheter i den antroposofiska läran. Att folk inte känner till alla enskildheter i den antroposofiska världsbilden är själva poängen. Genom detta vill man misstänkliggöra bevekelsegrunderna. Eftersom antroposofin är ”konstig”, måste medicinen vara dålig:

Det vore förödande för framförallt patienter, men även sjukvårdspersonal, om pseudovetenskapen fick in foten i ett sådant viktigt rum som sjukrummet, där respekt, värdighet och tillit är centrala begrepp.

VoF vill att antroposofisk medicin skall utvärderas på samma sätt som alla mediciner. Nu är deras synpunkter inte tungt vägande på något sätt, men de representerar en övertro på det skolmedicinska monopolet som fortfarande är allmän i landet.

Mina norska vänner  är förundrade över den myndighetsstyrda medicinen i Sverige.  Är preparatet inte testat till skyhöga kostnader blir det inte godkänt. Även om utbildade läkare vill skriva ut dem – och de har en omvittnat bättre effekt. I Norge kan en läkare skriva ut vad han vill eftersom man litar på att en utbildad yrkesman vet vad han gör. Man har helt enkelt förtroende för läkarens kompetens. Om patienten inte tycker läkaren är bra går han till en annan läkare. Sånt reglerar sig självt.

VoF tror att ”respekt, värdighet och tillit” bara finns för mediciner producerade av de stora läkemedelsbolagen. Men så ser det ju inte ut. I själva verket börjar förtroendet för skolmedicinen alltmer naggas i kanten. Och det av goda  skäl: I USA är läkemedelsbiverkningar den fjärde vanligaste dödsorsaken – efter hjärtsjukdom, cancer och stroke. Inte undra på att patienter söker alternativa behandlingar. Att de förvägras detta är en rättsskandal.

Att låta läkare ordinera fritt enligt den norska modellen skulle vara en självklarhet om det inte vore för den i Sverige seglivade föreställningen att verkan måste bevisas enligt vetenskapliga kriterier. Läkaretik och lång beprövad erfarenhet räcker inte. Vidarkliniken har länge överlevt på en dispens, eftersom det skulle vara politiskt omöjligt att förbjuda den antroposofiska medicinen. Men varför kan man då inte genomgå de tester som krävs och få saken överstökad?

Därför att kostnaderna är astronomiska. I en kompromiss förra året har läkemedelstillverkaren Weleda på politikernas anmodan testat fem läkemedel till priset av en miljon kronor per läkemedel. Så mycket kostar det att registrera ett läkemedel i Sverige. Problemet är att företaget tillverkar över tusen mediciner. Det skulle bli en ansenlig summa även för ett multinationellt läkemedelsföretag. Och det lilla läkemedelsföretaget Weleda har inte dom pengarna. Ska Weleda tvingas registrera sina mediciner enligt gängse regelmall får de lägga ned verksamheten. Och Vidarkliniken får stänga.

Skulle det inträffa hamnar vi i den absurda situationen att en biverkningsfri medicin – som legitimerade läkare vill ordinera sina patienter – konkurreras ut av en medicinsk skola vars biverkningar förorsakar hög dödlighet. Till skillnad från antroposofisk medicin – som inte har några kända biverkningar – har snart sagt varje ”vanligt” läkemedel mer eller mindre allvarliga biverkningar. Det är för dessa biverkningar den rigida läkemedelstestningen skapats. Den är meningslös som testmetod för antroposofisk medicin.

Ingen av de inblandade parterna önskar denna situation. Varken antroposofiska läkare och läkemedelsföretag, Vidarkliniken med sina patienter – eller politikerna. Problemet gäller i hela EU.

I dagsläget är frågan ännu inte avgjord. Men det enda rimliga på sikt måste vara någon form av särlagstiftning för den integrativa medicin* antroposofisk medicin är en del av. På förpackningen skulle då lämpligen redovisas att preparatet inte är testat på gängse sätt, bara att det är ofarligt. Och att det bara kan fås mot läkarrecept.

Svårare behöver det faktiskt inte vara.

*Integrativ medicin syftar till att främja hälsa och motverka sjukdom genom utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika discipliner och traditioner för att komplettera den etablerade medicinen.

Vad är en antroposof?
Den som är intresserad av antroposofi kallas ofta för antroposof.

Vad är antroposofi?
Antroposofin är komplex. Enklast kan man se den som en världsåskådning som fokuserar på det allmänmänskliga. Den kan i vissa fall också kallas en lära i det att den företräder bestämda förhållningssätt som reinkarnation, att människan har ett andligt ursprung, en speciell syn på världsutvecklingen och liknande. Men antroposofin är framförallt en metod för självkännedom och andligt-själsligt växande. Genom meditativa övningar ger antroposofin möjlighet att höja sig från fastlagd världsåskådning till ett personligt förhållande till den andliga världen och det egna livet. Det är den antroposofiska metoden. Den brukar också kallas den antroposofiska kunskaps- eller skolningsvägen.

Vad står antroposoferna för?
Det finns inget regelverk för antroposofer, inget man bör eller inte bör göra, eftersom det egna omdömet är utgångspunkten i antroposofin. Men en som intresserar sig för antroposofi intresserar sig för människan, världen, samhället och tillvarons stora existentiella frågeställningar kring livet och döden, för det är vad antroposofin handlar om. Ett allmänt förekommande förhållningssätt hos antroposofer är därför respekt för demokratiska och mänskliga rättigheter, ansvarskänsla för djur och natur och intresse för allt som har med mänskligt framåtskridande att göra. Politiskt skiljer sig antroposofer knappast från övriga samhället.

Är antroposofin en sekt?
Nej. Antroposofiska Sällskapet är en intresseförening. Alla intressesammanslutningar riskerar att utveckla sekteristiska tendenser. Själva idén med att människor samlas kring ett gemensamt intresse har i sig ett frö till sekterism. Det blir lätt en känsla av ”vi här” och ”dom där”. I den antroposofiska rörelsen existerar säkert också sådana förhållningssätt. Men det som präglar antroposofin är det motsatta – en stor öppenhet mot samhället. Vem som helst kan bli medlem i intresseföreningen Antroposofiska Sällskapet. Den antroposofiska rörelsen driver sedan många år institutioner inom vård, skola och omsorg där samhället har full insyn. För närvarande finns i landet cirka trettio allmänna grundskolor (waldorfskolor) och ett hundratal waldorflekskolor där majoriteten av föräldrarna inte är antroposofer. Omsorgsvården inom den så kallade läkepedagogiken är landstingsstödd och sysselsätter tusentals människor inom uppåt ett hundratal verksamheter i landet. Man driver sedan länge nordens enda alternativsjukhus, Vidarkliniken,

Är antroposofin en religion?
Antroposofin är ingen religion, men kallas ofta för det eftersom många upplever intresset för andlighet som synonymt med religion. Men antroposofin är till skillnad från religionen inte trosbaserad. Man intresserar sig för komplexiteten i tillvarons bakomliggande orsakssammanhang i ett meditativt sökande efter trancendenta egenupplevelser. Ett självständigt förhållningssätt till antroposofin grundläggs genom ett meditativt kunskapande. Antroposofins källor går tillbaka till framförallt den kristna mystiken, som på många sätt är besläktad med både islamsk och judisk mystik. Mystikens syfte kan sägas vara en väg för människan att komma till insikt om sig själv och världen. Denna strävan är motsatt den religiösa fundamentalismens beroende av dogmer och ledare.

Är antroposofin kristen?
Då antroposofins grundare Rudolf Steiner utvecklade sin antroposofi anknöt han till en västerländsk kristen mysterietradition som man känner den från Johannes av Korset, rosenkreutzarna och i viss mån gnosticismen och frimurarna. Antroposofin ser Kristus som central i världsutvecklingen, både som mänsklighetsideal och som högt andligt väsen. Men eftersom Antroposofiska Sällskapet inte är en religion utan en konfessionslös intresseförening för mänsklig utveckling kan vem som helst bli medlem oavsett religiös tillhörighet. I Egypten finns t ex ett stort antroposofiskt center (Sekem) där alla verksamma är muslimer.

Handlar den antroposofiska läran om att uppnå harmoni?
Naturligtvis strävar varje människa efter att minimera sitt eget lidande, men en total fokusering på detta riskerar att urarta i egoism. Den antroposofiska idealbildningen handlar snarare om att man söker sin egen väg i livet och arbetar för en bättre värld, den är inte primärt en strävan efter harmoni. Livet handlar för det mesta om helt andra saker.

Har antroposofin något att göra med ockultism?
En sensationslysten underhållningsindustri inom främst film, rockmusik och media, har givit begreppet ockultism starkt värdeladdade associationer till häxeri, svart magi, djävulsdyrkan och allmänt hokuspokus. Ursprungligen var ordet ockultism ett okontroversiellt uttryck för det som är fördolt, osynligt. (I den meningen är t ex Bibeln en ockult urkund. Många människor läser den bokstavligt, men mystikern ser fördolda betydelser bakom bildspråket). Antroposofi handlar om att gå på djupet, att undersöka det som ligger under tillvarons glansiga yta, dit man bara kan nå om man anstränger sig. Det som för de flesta är fördolt. I den meningen har antroposofin beröringspunkter med ockulta, fördolda sidor av tillvaron. Antroposofin tar avstånd från svart magi, häxeri och djävulsdyrkan.

Är antroposofer vegetarianer och icke-rökare?
Det finns en seglivad myt om antroposofin som någon sorts hälsokoströrelse där alla antroposofer lever sunt; inte röker, inte dricker alkohol och bara äter grönsaker. Detta är en vacker saga som aldrig varit sann, även om man kan förmoda att mängden absolutister och vegetarianer procentuellt sett kanske är något större hos antroposofer än riksgenomsnittet. Att det var Rudolf Steiner som skapade den biodynamiska odlingsmetoden gör inte alla antroposofer till hälsoprofeter. Att inse att giftfri odling är önskvärt är en sak, hur man sen lever är vars och ens ensak.

Är antroposofin rasistisk?
I början av 1900-talet fanns ett stort intresse i alla samhällsskikt för det man då kallade ”raser”. Eftersom antroposofin intresserar sig för människans väsen talade Rudolf Steiner (1861-1925) även om denna aspekt då han fick många frågor i ämnet. I den ofantliga mängd texter som utgör hans kvarlåtenskap (över 350 band) utgör frågan om människoraser bara någon promille. Idag känns mycket av det han sade i denna fråga antikverat och inte alls representativt för hans grundläggande hållning, nämligen att vi alla är människor med lika värde, var och en av oss återföds i olika länder och folkslag. Att ha en segregerad rassyn är därför oförenligt med antroposofin. För antroposofer är detta en självklarhet. Att frågan om antroposofin är rasistisk ibland förekommer, beror på att mindre nogräknade vill framställa den antroposofiska rörelsen som rasistisk med utgångspunkt i dessa nästan sekelgamla texter. De bortser från att den antroposofiska rörelsen alltid varit antirasistisk och att det där inte finns belägg för rasism. Tvärtom, de första icke-segregerade skolorna under Sydafrikas apartheidregim var waldorfskolor, för att nämna ett exempel.

Varför finns antroposoferna i just Järna?
Hitlertysklands syn på förståndshandikappade som misslyckade och oönskade existenser ledde till att en grupp antroposofer på trettitalet flydde till Sverige för att förverkliga den vårdform Rudolf Steiner initierat och som innebär att varje förståndshandikappad har en frisk väsenskärna även om de fysiska förutsättningarna är begränsade. De rustade upp ett gammalt kråkslott i Järnas utkanter som sedan blivit känt under namnet Mikaelgården. De idéer som där utvecklades inom omsorgsvård kom att inspirera många människor.

Snart hade flera liknande gårdar startat i Järnatrakten. Mikaelgården var också i frontlinjen då det gällde den biodynamiska odlingsmetoden (som också kommer från Steiner). Den svenske hälsoprofeten Are Waerland fick under ett besök se sin första kompost där och medverkade sedan till att denna odlingsmetod blev känd i landet. Intentionen var att de handikappade barnen skulle få de bästa tänkbara förutsättningarna. Snart startade därför en kvarn och ett bageri för att förädla den biodynamiska säden (Saltå Kvarn), rummen målades med milda lasyrfärger, flera waldorfskolor startades.

Idag sysselsätts upp till 2 000 människor i antroposofiska verksamheter i Järnatrakten. Mest känt är Ytterjärna Kulturcenter med vuxenutbildning, kulturhus och sjukhus (Vidarkliniken). Att så många antroposofiska verksamheter finns i Järna beror helt enkelt på att de verkat inspirerande och dragit till sig människor som vill vara med. Men antroposofiska grupperingar och verksamheter finns också på andra håll i landet.

Har man en skola där?
I Järna finns tre waldorfskolor, en handfull waldorflekskolor, ett tjugotal läkepedagogiska och socialterapeutiska institutioner (omsorgsvård). På Ytterjärna Kulturcenter finns vuxenutbildning (Rudolf Steinerseminariet).

Kan man få vård där?
Förutom omsorgsvård finns i Järna nordens största alternativsjukhus, Vidarkliniken, ett allmänsjukhus med legitimerade läkare och sjuksköterskor med antroposofisk specialistkompetens. Den har ett sjuttiotal vårdplatser och är delvis landstingsfinansierad.

Är det sant att antroposofer sår efter stjärnorna?
Den biodynamiska odlingsmetoden, som var landets första metod med ekologisk inriktning, baseras på ett intresse för livsprocesser som inte alltid kan beläggas vetenskapligt. Det hindrar inte att den med sin kompromisslösa kvalitetsinriktning varit föregångare inom ekologisk odling. Steiners intresse låg i att utröna krafterna bakom det växande. Inget levande kan förstås enbart utifrån vilka fysiska substanser det består av. Den levande människans samling av kolatomer förklarar inte hennes extremt komplexa organism.

Vad är liv? Hur kan vi förstå t ex tänkandet och de dynamiska och immateriella processer som ger materien liv? Rudolf Steiner såg detta som rent andliga skeenden och att planeterna påverkar växtligheten. Under decennier har man efter hans död genom empirisk forskning kunnat utforma en så kallad såkalender som visar de gynnsammaste tiderna att så olika växter. Man bereder också olika substanser som tillsätts komposten för att stimulera livsprocesserna. Det viktiga är att det fungerar. På senare år har intresset för biodynamisk odling ökat bland icke-antroposofiska vinodlare som märker att metodens höga kvalitetskrav ger bättre resultat än både konventionella och enbart giftfria metoder.

Naturligtvis finns många fler frågor kring antroposofin. Frågeställningar kan mejlas till johannes(at)ljungquist.org.