Posts Tagged ‘ Samlaren

Att vara inkarnerad är att vara ”innesluten i en person”

♦ ♦ ♦ Det är intressant att googla antroposofiska begrepp och uttryck. Men uttrycket att göra sig tankar om, som används flitigt i våra sammanhang, förvirrar sökmotorn. Den hoppas att ”självskadebeteende”, ”tvångssyndrom” och ”hur ändrar jag på mina självkritiska tankar” skulle duga som förklaring. Och knappar man in begreppen ahrimansk och luciferisk kommer bara antroposoftexter upp. Ordet kulturimpuls verkar inte ens existera på svenska. Det är bara antroposofer som använder det. Det är inget fel på i och för sig, det är visserligen pretentiöst, men självförklarande.

Steiner myntade begreppet i ett skede då han förutsatte att mångfalden av antroposofiska verksamheter skulle göra ordentliga avtryck i samhället. Med facit i hand är det väl bara waldorfpedagogiken som gjort det. För waldorf är utan tvivel en kulturimpuls.

Antisar som rockar.

Antisar som rockar.

Antis är en respektlös slangförkortning avsett att neutralisera det något högtravande i begreppet antroposof. En närmare undersökning visar att ordet även har andra betydelser. Antis är också lettiska för ”anka” liksom namnet på ett lettiskt rockband. Det är också namnet på ett hotell i Istambul och ett antikvariat i Malmö.

Favorituttrycket metamorfosera ger faktiskt några förklaringar på google, nämligen ”förändras”, ”changera”(!), ”byta om roll”, ”ta annan ton”, ”ta annan vändning”. Så det torde vara begripligt för en och annan även om bara antroposofer använder det. Uttrycket framtidsimpuls verkar dock bara antroposofer använda sig av.

Ordet spirituell används flitigt i antroposofland i betydelsen andlig. Begreppet finns i svenskan men då i betydelsen ”kvick”, ”fyndig”, ”rolig”, ”underhållande”, ”vitsig” och ”gallisk”(!). På andra plats kommer betydelsen ”andlig” med hänsyftning till att det är en anglicism. Betydelsen andlig har antroposofer anammat till den grad att många glömt hur begreppet normalt används. Men i ordet spiritualitet har betydelsen märkligt nog förskjutits något. Där är huvudbetydelsen ”andlighet” med ”kvickhet, snillrikhet” på andra plats.

Ett huvudspår inom antroposofin är Kristusprincipen, ett begrepp man kunde tro vi är ensamma om. Men det visar sig att tidningen Samlaren har publicerat  essän ”Kristusprincipen. Om litteraturtolkning och trons retorik” av Magnus Ullén. Det är en fullängdstext som går på i den här stilen:

»…den fyrdelade tolkningsmodellen, som ofta benämns quadriga, samt kristusprincipens plats i denna, eftersom denna modell, som jag ser det, gör det möjligt för oss att kartlägga hur vi tror.«

Ordet initiation finns på google, men initiationsprincip (efter Steiners ”initiationsprincip måste bli civilisationsprincip”) ger bara en lista på antroposofiska texter. Om att vara inkarnerad säger google ”förkroppsligad, personifierad, innesluten i en person”. Jaget innesluten i en person! Vi antroposofer hade inte kunnat uttrycka det bättre.

Varuhuset Mikaelit.

Varuhuset Mikaelit.

Det i våra sammanhang flitigt använda begreppet mänsklighetsutvecklingen är ett gammalt uttryck som uppenbarligen inte används i normalsvenska idag. Och mikaelit (andligt inriktad framtidsmänniska) existerar inte i svenskan, men däremot i Finland som ”varuhuset Mikaelit” (Kauppahuone Mikaelit). Men väsensartad är uppenbarligen ett svenskt ord som betyder ”inneboende egenskap”. Rimlig definition även om ”väsen” inom antroposofisk begreppsvärld avser en mer immateriell företeelse.

Fröartad är det däremot tvärnobben på. Vid en sökning kommer bara antroposoftexter upp. Men är det ens i antroposofiska sammanhang ett adekvat uttryck? Betydelsen är väl ungefär ”en början till”, eller ”i början”, eller kanske ännu mera vagt – ”en möjlig början”. Fröet är den kanske mest använda metaforen i våra sammanhang. Man sår ett frö till en kommande verksamhet, ett frö inför framtiden etcetera.

Kända antroposofiska begrepp som luftelementet, vattenelementet och värmeelementet(!) är det inte ens någon idé att göra en sökning på. Och andevetenskap ska vi inte tala om, det begreppet har vi copyright på och ingen lär vara intresserad att ta över det. För en längre diskussion kring begreppet, se kommentarsdelen i en tidigare krönika.

Något för andeforskare?

Något för andeforskare?

Men begreppet andeforskare – ett mer pretentiöst uttryck för en som går skolningsvägen – används överraskande nog även av andra. Skådespelaren Lotti Törnros kallas ”andeforskare” i en pjäs som spelades på Teater Scenario för 13 år sedan. I hastigheten listas också begreppet ”andforskare” på en norsk sajt, alltså en som forskar på änder. Men vem kan begära att google skall kunna hålla isär begreppen, det här är komplicerade grejer!

                                                                                                                                              Johannes Ljungquist

Twingly BlogRank

Share                        
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)