”Waldorfskolorna borde vara ärliga med att de vill vägleda de reinkarnerade barnasjälarna”

Inget i waldorfläraren Daisy Jane Powells avhandling Can the Steiner Waldorf schools movement break out of its niche by engaging with its critics?* är egentligen kontroversiellt. Det mest kontroversiella skulle i så fall vara att hon skrivit den. För hon är såvitt bekant den första waldorflärare som tagit kritikerna av waldorfpedagogiken på allvar så till den grad att hon skrivit en avhandling om det. Det som intresserade henne var

  1. I vilken grad kritiken var berättigad utifrån hennes egen erfarenhet och omdöme 
  2. Hur waldorfanhängarna reagerade på kritiken 
  3. Huruvida kritiken avsåg en enskild skola eller omfattade waldorfrörelsen i stort

Inte överraskande är den antroposofiska bakgrunden till waldorfpedagogiken det som upplevs som mest problematisk av kritikerna. Eller snarare hur den företräds. Som den amerikanska organisationen PLANS (People for Legal and Non-Sectarian Schools) uttrycker det: ”Från början har waldorfskolorna mörkat intentionerna om waldorfpedagogiken – nämligen att vägleda de reinkarnerade barnasjälarna.” Även om lärarna kanske rent principiellt skulle kunna hålla med om detta, skulle de knappast formulera det så – utan att fördenskull uppleva det som att de mörkade. Det finns mer vardagliga sätt att uttrycka saken. Alicia Hamberg, den främsta av de svenska kritikerna formulerar problemet så här.

»När en waldorflärare talar om att `utveckla fria individer´ kan det betyda: detta barns nuvarande liv eller denna andes andliga utveckling över flera inkarnationer. Jag betvivlar inte att waldorflärare arbetar på det senare. Men de är inte ärliga med det. Därför, varje gång jag hör dessa ord och uttryck – är detta vanligt tal eller ska jag tolka det som antroposofiska? Och eftersom waldorfförespråkare knappast är uppriktiga om detta, skulle jag föreslå folk att förmoda det senare – det är den antroposofiska betydelsen vi talar om. Då plötsligt framstår budskapet inte så angeläget längre – för människor som inte är antroposofer!«

Man kan ju tycka att huruvida läraren lägger något mer långtsyftande i begreppet `utveckla fria individer´ borde det vara vederbörandes ensak, varför fresta på föräldrars tålamod med att dessutom belasta dem med antroposofiska förklaringsmodeller? Skulle alla vardagliga uttryck ersättas av antroposofiska termer skulle waldorfskolorna framstå som reklampelare för en livsåskådning. Vilket naturligtvis inte är uppgiften. Ingen (förutom möjligen en del kritiker) har intresse av waldorfskolorna som missionerande institutioner. Och farhågan att man ska uppfatta det så är ständigt närvarande. En waldorflärare citeras i avhandlingen: ”Oron att nämna antroposofi drivs av en rädsla att en underström av kritisk analys skall bli allmänt förekommande.”

Waldorfförespråkare tillbakavisar anklagelsen om hemlighetsmakeri också av andra orsaker, skriver Daisy Jane Powell. En del lärare kan vara dåliga på att kommunicera antroposofi helt enkelt för att de har en begränsad kunskap om den. Man menar också att det är en skillnad mellan att inte vara öppen med antroposofi, och att aktivt försöka dölja den. Daisy Jane Powell skriver:

»Personligen håller jag med kritikerna att antroposofin inte diskuteras så ofta eller så öppet som man borde, men enligt min erfarenhet och omdöme skulle jag därför inte uppfatta detta som en lömsk konspiration. Det är mer sannolikt att det handlar om dålig kommunikation eller att lärare försöker förklara sin praxis på vardagsspråk utan att anse det nödvändigt att nämna något esoteriskt.«

Sen kan man ju ana att det i vissa kritikers önskan om fullständig öppenhet med antroposofin mindre handlar om ett ärlighetskrav utan kanske mer en övertygelse att detta skulle stämpla skolformen som en religiös indoktrineringsanstalt. Vilket skulle passa vissa religiösa och sekulära fundamentalister alldeles utmärkt.

Daisy Jane Powells slutsats är att skolorna skulle vara betjänta av att mer ”äga, kommunicera och vara stolta över antroposofin”, än att gömma undan och kompromissa med sin integritet och autenticitet. Man kan tillägga att då föräldrar sätter barn i skolan måste det framstå som en självklarhet att waldorfpedagogiken har en bakgrund i antroposofin. Detta skall alla veta. Och för de av föräldrarna som är intresserade att veta mer skall skolan erbjuda möjlighet att inhämta nödvändig kunskap. Men de som inte frågar skall inte belastas med upplysningar om den esoteriska bakgrunden till varje pedagogisk åtgärd.

På Facebook har nyligen förts en debatt i kölvattnet av min förra krönika där resonemanget renodlas. All pedagogik grundar sig på en människosyn, men av waldorf krävs att den redovisas särskilt! Jo visserligen, men till skillnad från andra skolformer bygger den på en speciell människosyn. Ja, men den är medveten – människosynen i den vanliga skolan är det inte. Och att utveckla pedagogisk praxis utifrån en omedveten människosyn är egentligen märkligt. Ändå finns ingen önskan att detta skall undersökas. Slutsats: att utvärdera världsbild och människosyn är problematiskt (förutom att det strider mot åsiktsfriheten). Därför är pedagogisk praxis den enda säkra grunden för en bedömning. Waldorfpedagogiken är en metod, punkt.

I nästa krönika: Är waldorfskolan religiös?

*Steiner Waldorf Education, Plymouth University, 8 maj 2012

Twingly BlogRank


VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: -1 (from 3 votes)
    • alicia hamberg
    • januari 22nd, 2013

    ’Även om lärarna kanske rent principiellt skulle kunna hålla med om detta, skulle de knappast formulera det så – utan att fördenskull uppleva det som att de mörkade.’

    Detta summerar nog hela saken rätt bra. Med ett tillägg: de skulle inte inför föräldrar uttrycka sig så (ungefär som PLANS-citatet beskriver). Däremot i andra sammanhang.

    ’Man kan ju tycka att huruvida läraren lägger något mer långtsyftande i begreppet `utveckla fria individer´ borde det vara vederbörandes ensak, varför fresta på föräldrars tålamod med att dessutom belasta dem med antroposofiska förklaringsmodeller?’

    Fast om föräldern förstår uttrycket helt fel — och därmed tror att skolan (jag bortser från enskilda lärare nu) fungerar på ett annat sätt än den gör? Just det här uttrycket kan leda så oerhört galet, då man får intrycket av att barnet ska ges möjlighet att (mer än i vanlig skola) följa sina egna vägar och utveckla sina individuella talanger.

    Sedan hör det väl till att vara förälder att få tålamodet påfrestat med information så att man kan göra de val som är mest i enlighet med det man själv tycker är viktigt.

    Man kan ju tänka sig en ytterligare möjlighet — att skolorna inte använder sådana uttryck som kommer att missförstås, om man inte samtidigt förklarar dem.

    ’Sen kan man ju ana att det i vissa kritikers önskan om fullständig öppenhet med antroposofin mindre handlar om ett ärlighetskrav utan kanske mer en övertygelse att detta skulle stämpla skolformen som en religiös indoktrineringsanstalt.’

    Inte i min, dock. Jag är helt övertygad om att risken för ’religiös indoktrineringsanstalt’ blir lägre ju större ärlighet och öppenhet man praktiserar. Jag är helt enkelt övertygad om fördelarna med det, oavsett vad konsekvenserna är för waldorf (större eller mindre respektabilitet är mig i detta egalt).

    Sedan skulle jag nog invända att det där med människosynen är en mer komplicerad fråga än så. Jag antar att en pedagog som har kännedom om mainstream-pedagogik skulle kunna bemöta de frågorna bättre än jag kunde. Jag skulle nog säga, helt amatörmässigt, att det inte finns en så stark och enhetlig människosyn i den ’vanliga’ pedagogiken, som måste bygga på en mängd pedagoger och en mängd forskningsresultat. Medan waldorfpedagogiken är byggd direkt på *en* människosyn, som dessutom är rätt knepig att utvärdera för andra än dem som delar en antroposofisk övertygelse.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 3.0/5 (2 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: -1 (from 1 vote)
    • Joacim Jonsson
    • januari 22nd, 2013

    Det stora problemet är väl att man får många fler elever om man är vag på gränsen till lögn, och blir mer accepterad i samhället. Det finns en trade-off mellan dels ärlighet & mindre lidande, dels inflytande och status. Det kan nog också vara svårsmält för många som ser sig som alternativa och en god samhällskraft att man värnar så om den status och det inflytande som det mest kända pedagogiska alternativet i landet ger. Många som inte vet något om antroposofi har en vag positiv uppfattning om den fria och kreativa pedagogiken. Många av dem skulle nog dra öronen åt sig om de fick lära sig om den antroposofiska grunden.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: -2 (from 2 votes)
    • Anders
    • januari 22nd, 2013

    Vad då omedveten människosyn?! Mitt intryck är att man är väldigt medveten om sådana frågor inom den akademiska pedagogiken. Se t.ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Pedagogikens_filosofi och http://en.wikipedia.org/wiki/Philosophy_of_education (där Steiner finns med).

    Kanske får man rent av en livligare debatt genom att olika synsätt på människan får brytas mot varandra?

    När jag läste en introduktionskurs i pedagogik vid Stockholms universitet (på 80-talet) var pedagogikens förhållande till människosyn och samhälle helt centrala teman, de var själva utgångspunkten tillsammans med en genomgång av pedagogikens historia.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 4.0/5 (3 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
    • Joacim Jonsson
    • januari 22nd, 2013

    Det här med att dölja antroposofin i Waldorfskolor verkar tyvärr redan ha förekommit på Steiners tid:

    ”everything depends upon the external appearances. Never call a verse a prayer, call it an opening verse before school. Avoid allowing anyone to hear you, as a faculty member, using the word ’prayer.’ In doing that, you will have overcome a good part of the prejudice that this is an anthroposophical thing.”

    ”we have to remember that an institution like the Independent Waldorf School with its objectively anthroposophical character, has goals that, of course, coincide with anthroposophical desires. At the moment, though, if that connection were made official, people could break the Waldorf School’s neck.”

    http://steinerbooks.org/research/archive/faculty_meetings/faculty_meetings.pdf

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: -2 (from 2 votes)
  1. @alicia hamberg

    Du menar att uttrycket `utveckla fria individer´ kan missförstås. Att det till och med ”kan leda så oerhört galet”. Jag upplever uttrycket spontant som något klyschigt, något man säger för att det låter fint. Jag tror en vanlig skola också kunde komma med den klyschan – och själva tro på det. Men om läraren menar det du tror om andlig utveckling över flera inkarnationer etc – so what? Låt honom tro det. Det förändrar ju inget. Inget kan gå fel. Man blir inte lurad av ett sånt uttalande. Även om din utgångspunkt är att du just känt dig lurad under din skolgång, så ligger inget lurendrejeri i en sån formulering enligt mitt förmenande. Det lärarna säger är ju inga kodade meddelanden. Får bara den nytillkomne föräldern klart för sig från början ungefär vad waldorfskolans värdegrund i stort handlar om kan vederbörande känna om skolan passar eller inte. Det är ju en omdömesfråga. Här har det tydligen missats en del i informationen, märkligt nog. Och det är otroligt klantigt, naturligtvis.

    Sen skrev jag inte att den gängse människosynen var enhetlig utan att den var omedveten. Den består av ett konglomerat av omedvetna värderingar, som vår tid hyser. En sorts värdegrund, baserad på ett sekulariserat demokratisk ideal.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  2. @Joacim Jonsson

    Den antroposofiska värdegrunden måste vara tydligt framförd, ja. Men i dessa diskussioner om antroposofin bakom waldorfpedagogiken har jag ofta undrat: Hur är den föräldern funtad som mitt i terminen det första läsåret en dag tar sig för pannan och med vitt uppspärrade ögon ropar rakt ut: VADÅ, LIGGER DET NÅT RELIGIÖST BAKOM? Har dom bara slängt in barnet i skolan utan att fråga vad det är för sorts skola? Är inte alla föräldrar väldigt noga då man väljer en annan skola än den vanliga? Ligger inte mycket omdömeskraft bakom – där man väger för och emot? Är det något som verkar konstigt tar man väl reda på det! Är inte det en självklarhet?

    Jag känner många föräldrar som inte är antroposofer och som med vett och vilja stoppat in sina barn i en waldorfskola ÄNDÅ. För dom har fått ett förtroende för skolformen. Undersökningar visar att antroposofiska föräldrar är i minoritet i waldorfskolor. Den andliga grunden tror jag är ett problem för ett fåtal. Och själv begriper jag nog inte riktigt hur dom hamnat där. Att de blivit lurade har jag svårt att tro, ärligt talat. Jag tror mer det handlar om brist på engagemang för barnets liv i skolan.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  3. @Anders

    OK Anders, att kalla människosynen bakom den gängse skolundervisningen som omedveten var nog förhastat, det medges. Min avsikt var att uppmärksamma att den rådande världsåskådningen är så självklar att den sällan är föremål för bedömning. Detta gäller i alla fall media där man knappast är påläst inom de områden du länkat. Inom media, som ju formar bilden av waldorf i det offentliga rummet, upplevs en annan världsåskådning som något apart och konstigt – helt enkelt för att den är annorlunda. Detta är varken konstigt eller fel. Men det föranleder ju aldrig en självkritisk hållning till den egna världsbildens svagheter och verklighetsuppfattning.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • alicia hamberg
    • januari 23rd, 2013

    @Johannes

    ’Men om läraren menar det du tror om andlig utveckling över flera inkarnationer etc – so what? Låt honom tro det. Det förändrar ju inget. Inget kan gå fel.’

    Men om det ligger i skolans filosofi att tro detta — vi behöver inte tala om den enskilda läraren (en enskild lärare som tror något sådant kan naturligtvis förekomma även i andra skolor, vem vet) — då är det ju inte särskilt lämpligt att föräldrar tror att skolan menar att barnet ska få utveckla sina egna gåvor här och nu? Naturligtvis har tolkningen potential att förändra föräldrarnas val (borde ha det). Och naturligtvis kan det gå fel.

    Men visst är det ett klyschigt uttryck i normalspråket och det är som gjort för att mottagaren av budskapet ska lägga in precis vad som helst i det. Vad som passar liksom.

    ’Även om din utgångspunkt är att du just känt dig lurad under din skolgång, så ligger inget lurendrejeri i en sån formulering enligt mitt förmenande.’

    Jag har inte känt mig lurad på det viset. Hade inte gått en dag till i den skolan om jag inte blivit tvingad. Jag upplevde ju den varje dag (och ofriheten, även om småungar inte kan analysera det på samma sätt som vuxna), och var alltså inte offer för några missvisande reklamfraser, om jag nu ens hade koll på dem på den tiden.

    Och mina föräldrar var beredda att vidhålla sitt val alldeles oavsett antroposofi och annat som var ännu mer negativt än det. Det vore fint om jag kunde förstå varför, men det är inte alldeles enkelt. Och spelar mindre roll. Jag kan ju trots detta ha kritik vad beträffar den här aspekten av waldorf. När jag ser hur waldorfskolor presenterar sig gör jag det ju inte bara med min lilla personliga upplevelse som referensram. Som jag fattar saken, men jag kan ha fel, så var man inte alls så generad över antroposofin under 70-tal och tidigt 80-tal. Sedan fattade väl inte föräldrar ens då hur antroposofiska idéer faktiskt fick genomslag i skolan, tyvärr.

    Men när jag talar om att informationen är missvisande så menar jag alltså nu, i dag. Jag var tre år när jag började i waldorf; jag kan inte använda mig själv som exempel i detta.

    Det är väl kanske omöjligt att förklara varje fras, och det menar jag inte heller att man ska göra. Däremot tror jag att man bör vara återhållsam med att använda uttryck som lätt kan misstolkas. Och så måste man förstås vara öppen, rent generellt, med antroposofin.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 3.0/5 (2 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: -1 (from 1 vote)
  4. @alicia hamberg

    Du har nu gjort det tydligt att uttrycket att `utveckla barnen till fria individer´ är ett exempel på en formulering som kan få ödesdigra konsekvenser för föräldrars val att sätta sitt barn i en waldorfskola. Det är din övertygelse. Och jag förstår den inte. Jag trodde först du skämtade. Och jag skall inte argumentera emot mer, det jag sagt förut har du redan bemött. Bara att denna din ståndpunkt känns verklighetsfrämmande.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 3.0/5 (2 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  5. @alicia hamberg

    På din egen blogg The Ethereal kiosk skrev du en krönika i ämnet som jag kommenterade. Mitt sista inlägg, där jag summerade din ståndpunkt, ställde jag några frågor som du i skrivande stund inte besvarat. Då jag anser de vara väsentliga för debatten publicerar jag dem också här.

    Det är alltså inte waldorfpedagogikens grund i antroposofin du ifrågasätter, utan att föräldrar blir lurade att tro att så inte är fallet. OK, hur många blir lurade? Waldorfskolor har existerat i snart hundra år, och massmedia har aldrig rapporterat om problemet i Sverige. Den enda rimliga slutsatsen man kan dra av detta är att problemet är marginellt. Att waldorfföräldrar blivit `dragna vid näsan´ har jag bara hört från de som är kritiska till skolformen som sådan. Har du någon uppfattning hur många som blivit dragna vid näsan i vårt land? I England? I USA? Det är viktigt att veta i en diskussion om problemet. Problem finns i alla skolor och waldorfskolor är knappast undantagna. Och jag betvivlar inte att dra-vid-näsan-problemet verkligen existerar. Frågan är bara i vilken omfattning. För ingen massflykt från waldorfskolorna har rapporterats vad jag vet. Det borde ju vara resultatet om lurendrejeriet var omfattande, kan man tycka. Alltså: vilken omfattning har lurendrejeriet?

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  6. @Johannes Det är det sista jag skulle skämta om. För mig personligen är det verkligen inte ett uttryck att skämta om — det har intresserat mig, och jag har försökt att förstå det, eftersom jag upplevde waldorfskolan som så oerhört rigid och ofri. Jag tror inte att de barn som passar waldorfskolans mall upplever det så, men jag gjorde det. Att läsa waldorflärare och andra waldorförespråkare om idéerna bakom har inte direkt hjälpt att ändra det intrycket.

    Jag har svarat på kommentaren. Jag har lagt till min bloggadress i signaturen, så den som vill kan hitta svaret.

    I övrigt lämnar jag diskussionen. Det är få människor som behandlat mig (och andra kritiker) så illa som Sune har, och jag har varken orken eller viljan att utsätta mig för detta. Den som vill, och som kan uppbåda något slags grundläggande respekt för mig som människa, är välkommen att besöka min blogg eller ta kontakt med mig på annat vis. Ja, det låter överdrivet och det låter väl som ännu ett försök till min demoniska manipulation — eller vad det nu egentligen är jag blir beskylld för den här gången — men jag orkar faktiskt inte. Jag kan inte ens skämta om skiten, och då vet jag att det är dags att gå.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 3.0/5 (2 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: -2 (from 2 votes)
  7. PS. Inser nu att Sune är på den andra tråden och inte den här. Läste kommentarerna i min google reader, och de kom efter varandra där. Ursäkta förväxlingen. Men det är nog ändå lika bra att jag inte är här just nu.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: -3 (from 3 votes)
  8. Delar av debatten har även förts på Alicias egen blogg The Ethereal kiosk. Här bara min slutreplik från denna.

    Om en sak är stor – i det här fallet om många föräldrar känner sig lurade – så syns det i massmedia. Det är ju det vanliga kriteriet på angelägenhetsgrad. Och det hänger knappast på om de förfördelade föräldrarna inte har lust att uttala sig. Är problemet stort, d v s gäller många av waldorfskolorna, skulle massmedia komma sättandes, jag lovar. Teliaavslöjandet kom trots att ingen ville säga något.

    Att du inte besvarar mina frågor kan jag bara tolka som att du inte har någon uppfattning om hur omfattande dra-vid-näsan-problemet är. Av vilket slutsatsen att detta problem troligtvis inte är större än de problem som finns i alla skolor – ligger nära till hands.

    Missförstå mig rätt – jag har ingen anledning att förneka att problemet finns – jag känner mina pappenheimare, och jag tror på din analys – men jag hade väntat en storleksordning på problemet som mer motsvarade den kraft och energi du under åratal lagt ned på denna sak. För mig är det viktigt att detta nu klargjorts. Du och en handfull av dina vänner har lagt ned ett avsevärt arbete på ett förhållandevis marginellt problem i waldorfskolor.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: -2 (from 2 votes)
    • Gert
    • januari 25th, 2013

    Der er så vidt jeg ved ikke nogen krav om at man som Waldorf-lærer skal tro på reinkarnation, så jeg kan ikke se hvorfor det er så vigtigt at fremføre som det specielt Waldorf-skolemæssige?
    I øvrigt er der vel næppe nogen Waldorfskole idag hvor der ikke er adskellige lærere der ikke har en Waldorf-baggrund, men som arbejder der fordi de har interesse i at arbejde i en skole hvor kunst og musik spiller en stor rolle i opdragelsen af børnene.
    Hvorfor dette store behov for at fremvise nogle af de mere ”stødende” sider til almindelige mennesker, der i grunden er tilfredse med pædagogikken?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 2 votes)
  9. @alicia hamberg

    Allt handlar om hur allmängiltigt det problem vi diskuterar är för waldorfrörelsen i stort. Detta är avgörande för trovärdigheten. Går allmängiltigheten inte att styrka talar vi om några lokala missförhållanden som saknar allmänt intresse. För alla skolor har ju problem, inte bara waldorf.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
    • Mio
    • februari 28th, 2013

    Johannes, jag måste ändå säga att ditt sätt att generalisera den sekulerade massan som
    inte funnit antroposofin är lite för o för min smak, men jag väljer att förbise det nu.
    Sk vanliga människor är inte så radikala, ser du. Det finns tusentals föräldrar
    i vårt land som sätter sina barn i Waldorfskola av diverse anledningar (För att de har ekologisk mat, för att deras syster är waldorflärare, för att de inte själva trivdes i vanliga skolan, för att deras barn har dyslexi el annat avvikande, för att det är alternativt, för att det är en fin miljö etc… jag känner själv alla dessa. De kan visst känna att waldorflärare är lite dogmatiska och
    tjatiga (!) men vanlig skola är ändå uteslutet. Men att de skulle gå i så djup analys som vissa här
    är helt otänkbart, många ser waldorf som ett ställe där barnen får leka och slipper
    plugga…många tror på allvar på det de blir itutade på waldorf, att deras barn har lite svårigheter t ex. Det är en extremt komplex situation att blogga om och svaren är oändliga, som
    jag ser det. Vad man anser waldorf vara har en större roll idag än vad waldorfskolan
    ursprungligen sprang ur för källa. Till en viss del i alla fall. Och mer och mindre på olika skolor.
    Men att det skulle finnas många som sätter barnen i waldorf av anledningar som är filosofiska tror jag knappast. Inte i Järna heller. Och det är kanske bra, eller inte bra.Men det du säger att det skulle kommit ut i pressen om det var så allvarligt är en feliakttagelse. Det mesta
    av moralbrotten inom waldorfskolan föregår i det fördolda. Och förstås aldrig av föräldrar. För de vet varken hur saker borde vara eller hur deras barn borde ha det. Alicia kände ofriheten och det har andra gjort, men det kommer sällan fram. Och det ses ofta på som omognad och
    annat. Och Waldorfskolan kan här inte jämföras med Telia, för de brister som finns grundar sig inte på de klara rationella och logiska problem ett företag kan tampas med. Tror jag åtminstone…

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  1. No trackbacks yet.