De heterosexuella är förtryckare, säger queerfeminist

”Var solidarisk och bekämpa heteronormen”, skrev Ida Maria Gunnarsson nyligen på Newsmill. ”En öppen hbqt-person* får vänja sig vid äcklade blickar, glåpord som skriks efter en på stan och en ständigt närvarande rädsla för våld. Ingen normperson kan föreställa sig hur det är. Hur det är att vara ständigt beroende av andras tolerans.” Artikeln är tankeväckande och viktig i den jämlikhetsprocess som påbörjats för bara några decennier sedan. För homosexualitet och andra avvikande könsidentiteter har under historien ständigt fördömts.

Med några undantag dock. Under antiken var grekernas manliga homosexualitet, precis som i Japan och Kina, fokuserad kring relationen mellan vuxna män och ynglingar. Kärlek mellan män ansågs som något högt skattat, inte minst av Platon. I vikingasamhället var inte homosexualitet förbjudet och under senmedeltiden i Frankrike kunde två personer av samma kön skriva ett kontrakt under överinseende av vittnen och en notarie där man lovade varandra att dela liv och tillgångar i ett juridiskt giltigt dokument.

Med renässansen blev dock homosexuella handlingar strikt förbjudna, men det fanns en möjlighet att skriva homoerotiskt. I bland annat Shakespeares sonetter finner man dubbelbottnade referenser till kärleken till en ung man. Även i Sverige finner man under frihetstiden homoerotiska dikter. Homosexualitet var dock fortfarande förbjudet; visserligen var attityden under sjuttonhundratalet åtminstone inom överklassen mycket tillåtande, men det rådde fortfarande dödsstraff. I till exempel Nederländerna avrättades sjuttio homosexuella män mellan 1730 och 1732.

Under 1800-talet och början av 1900-talet var det i de flesta länder fortsatt förbjudet att idka homosexuella handlingar, som kallades sodomi eller onaturlig otukt. Den vanligaste påföljden var fängelse eller straffarbete. Överallt var homosexuella på olika sätt trakasserade och de tvingades ofta leva i det fördolda. Men runt sekelskiftet 1800/1900 framträdde flera öppet homosexuella personer och världens första tidning för homosexuella Der Eigene kom ut 1896 i Berlin samt senare flera andra tidningar. Berlin blev en samlingsplats för homosexuella redan från början av 1900-talet. Under 1920-talet i stora städer som Berlin och Paris kunde homosexuella leva mer öppet.

Men i Sverige kunde homosexuella handlingar fram till 1934 fortfarande ge straffarbete i upp till två år – en fullständig avkriminalisering skedde inte förrän 1944. Och fram till 1979 betraktades homosexualitet faktiskt som en sjukdom. Internationellt klassificerades homosexualitet fram till 1990 av WHO som en sinnessjukdom. Världens alla homosexuella sågs fram till dess som sinnessjuka. Sedan slutet av 1980-talet har homosexuella i Sverige gradvis fått allt större rättigheter, inklusive rätten till samkönad adoption (2003) och rätten att ingå samkönat äktenskap (2009). Vi har idag en diskrimineringslag som förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning.

Delvis parallellt med denna utveckling löper den kvinnliga kampen för jämlikhet med mannen. Här finns några centrala begrepp som uttryck för detta. Feminism är en samling rörelser som syftar till att definiera, upprätta, och försvara kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter, som Wikipedia så kortfattat uttrycker det. Radikalfeminism är en gren inom feminismen vars huvudsakliga tes är att kvinnors underordnade ställning i samhället beror på att vi lever i ett patriarkat. Patriarkatet är från början ett västerländskt religiöst begrepp, där ledarskapet i kyrka och familj utgick från det manliga prästerskapets organisation med påven högst i hierarkin. Patriarkatet är den mest grundläggande strukturen i samhället, menar feminister, något som skär över ålders-, klass- och etnicitetsgränser.

Könsmaktsordning är ett begrepp inom flera olika feministiska inriktningar och syftar på att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Ordet könsmaktsordning används kanske främst inom svensk politik och samhällsdebatt. Inom akademisk forskning förekommer de liknande begreppen genusordning och genussystem. Män i alla samhällen är fostrade att inneha den ekonomiska och beslutande makten i familj och samhälle och samhällets regler är utformade så att denna ordning kan upprätthållas. Eftersom män är i majoritet i beslutande församlingar fördelas ägandet oftast så att kvinnor får en mindre andel, samt att kvinnors insatser och egenskaper nedvärderas.

Centralt för teorin om könsmaktsordningen är att kvinnor hålls borta från makten genom så kallade härskartekniker, ett begrepp man menar kan observeras i varje grupp där det existerar någon typ av hierarki. Härskarteknikerna används för att utestänga, nedvärdera och förringa det som kvinnor är och gör, vilket innebär att kvinnor stängs ute från maktutövning.

Detta för oss fram till ett begrepp som på sätt och vis i sig förenar sexuella jämlikhetssträvanden med feminism, nämligen queerfeminism.

Queerfeminismen är en teori som uppstod i början av 1990. Den kritiserar den så kallade heteronormativiteten – alltså att heterosexualitet utgör normen för sexuell läggning, familjebildning och socialt umgänge. Centralt för queerteorin är att betrakta sexuell läggning som socialt, historiskt och geografiskt konstruerad. Den heterokulturella dominansen ses därför som en förtrycksmekanism, vilket Ida Maria Gunnarsson här ovan i sin artikel syftar på. Enligt qeerfeministiskt synsätt existerar ingen ”naturlig” sexualitet eller könstillhörighet och till synes oproblematiska begrepp som ”man” och ”kvinna” ifrågasätts följaktligen.

Logiken är tydlig, men så långt driven att den har tippat över i det absurda. Kan man tycka. Att driva jämlikhetssträvandet så långt känns knappast realistiskt. I vilket fall lär denna föreställning behöva avsevärd tid innan den är förankrad i folkdjupet.

Men även jagbegreppet bakom detta synsätt är radikalt. Vår självbild, det vi upplever att vi ÄR – är ett resultat av rådande normer, menar etnologen Pia Lundahl i sin bok Lesbisk identitet. Upplevelsen av identitet är tydligt förankrad i samhället och det sociala livet. Vår känsla av identitet är mindre avhängig av oss själva än den är av relationen till andra individer, grupper och institutioner. Definieringen av vårt jag går genom ”den andre”. Självet är en produkt av sociala processer, inte de sociala processernas upphov.

För en antroposof framstår detta naturligtvis vid första anblick som något ytterst suspekt. Jaget är ju något högst individuellt och unikt. Men man får inte förväxla jagets objektiva existens med vår upplevelse av det. Och denna upplevelse är beroende av omvärlden. Detta är queerteorins jagbegrepp som den förs fram i boken Queerfeministisk agenda, författad av Tiina Rosenberg, en av grundarna av Feministiskt initiativ (FI).

Heterosexualiteten är inte något naturligt eller fritt valt alternativ utan en mångfacetterad väv av normer, menar Rosenberg. Tack vare dess privilegierade ställning lyckas den upprätthålla sin status som något naturligt och självklart. Och eftersom den är att betrakta som en form av förtryck, måste den ses som en politisk institution – som alltid använt våld för att skydda sig. Samhället gör ”en gigantisk investering i heterosexualiteten”, menar hon.

Den heterosexuella genusordningen har uteslutningen av homosexualitet som sin främsta uppgift. Ledande feminister använder begrepp som det heterosexuella kontraktet, den obligatoriska heterosexualiteten och det heterosexuella paradigmet. Att vara queer betecknar inte en identitet utan ett kritiskt förhållningssätt till denna vedertagna norm. Som outsiderposition innebär queer allt från genusvariationer till olika identitetsstilar, helt enkelt en uppfattning om individens rätt att skapa sig själv.

Ida Maria Gunnarssons artikel beskriver en vardag där hon är ”ständigt beroende av andras tolerans”. Den verklighet hon beskriver är på många sätt beklagansvärd, även om den är betydligt bättre än förr. Men frågan är förstås hur radikalt majoritetssamhället kan förändra sitt förhållningssätt till något som så länge varit så skuldbelagt.

 *HBTQ är en förkortning av begreppen Homo, Bi, Trans och Queer.

Twingly BlogRank


VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • december 17th, 2012

    Er det egentligt ikke bare queer-feministerne der skal til psykolog eller psykoterapeut?
    En ting er at mennesker idag ikke længere har så faste tilhørssteder i køn, seksualitet, familie, nationalitet osv. Men jeg kan ikke se hvorfor ”de andre”, altså dem der ikke er QF skal undskylde for at de ”ikke er det”.
    Som antroposof må jeg se i øjnene at alle skikke og traditioner og normale tilhørsforhold skrider, dette vil før eller siden skabe enorme modsætninger i samfundene, og det gør det allerede, siden at feminister og QF kan fornemme at de har muligheder for at gennemtrumfe deres egne behov som udtryk for det normale.
    Det normale må simpelthen være det som flest gør.
    De færreste er QF.
    QF skal da have lov til at eksistere, og jeg har personligt intet imod dem, men jeg kan ikke se hvorfor de skal have lov til at styre samfundet udfra en sådan ekstrem minoritets behov.
    Faktisk opfatter jeg at mange heteroseksuelle egentligt ikke har det godt med homoseksualitet, og at det støder dem. Det er for mig det generelle billede, selvom de unge idag er mere tolerente.
    Alle de mennesker der føler sig stødte, skal de til at føre en agenda for at forbyde homoseksualitet, fordi det får ”de heteroseksuelle der ikke bryder sig om homoseksualitet til at væmmes”?

    I en forstandig verden ville QF være taknemmelige for at de havde lov til at eksistere uden problemer, deres følelser må de tage med til psykologen.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Rune
    • december 17th, 2012

    Tack for upplysande insikt om vad politik egentligen är och gör:

    ”en politisk institution – som alltid använt våld för att skydda sig”

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  1. @Gert

    Jag håller med dig i mycket, och mina tidigare krönikor i ämnet visar ju var jag står. Tycker bara att analysen som Rosenberg gör är intressant. Hur underdog-perspektivet bildar en sorts mycket välformulerad minoritetsplattform. De uttrycker en sorts jävlaranamma-vi-ska-inte-känna-någon-skuld-känsla. Trots att de aldrig kan bli en majoritet, de kan aldrig bli jämställda med den ”normala” majoriteten. Trots detta uttrycker deras analys något liknande som black power-rörelsen gjorde – I´m black and I´m proud. Ett försök att tillkämpa sig en stolthet över egenarten. Jag tror det är en naturlig process från det extrema underläge de haft.

    Att vi retar oss på deras kaxiga vi-är-bäst-attityd får vi väl leva med.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 2 votes)
    • Maria
    • december 19th, 2012

    Fördomsfullhet mot queer, upplever jag, finns utbredd hos den äldre generationen samt grupperingar av fanatiker. Den yngre generationen, generellt sett, reagerar inte speciellt starkt på kvinnor som kysser varann på gatan (alternativt två män), eller en man som går i klänning. Jag refererar till städer nu, i ett mindre samhälle är det naturligtvis annorlunda. Normbrytande handlingar kan där i högre grad ses som ett potentiellt hot mot kollektivet, här handlar det inte om queer eller inte.

    Intersektionalitet, ett användbart begrepp, kan identifiera maktstrukturer överallt. Hur vet till exempel Gunnarsson att det utbredda psykiska dåliga måendet hos hbqt-personer inte också (märk väl att jag skriver ”också”) har sina orsaker i rörelsen själv?
    http://jamstall.nu/vad/intersektionalitet/
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Intersektionalitet

    Begreppet ”könsrollssamhälle”, är också värt att fundera över:
    http://www.pellebilling.se/2011/11/genuspedagogiken-ar-vad-den-gor/

    Till Ida Maria Gunnarssons artikel ”Var solidarisk och bekämpa heteronormen” vill jag bara säga: Bejaka heteronormen OCH alla andra normer som finns (så länge de inte uppenbart skadar andra).

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • curt jansson
    • december 19th, 2012

    Johannes!

    Det vore mycket intressant att få en förklaring på den vetenskapliga grunden för ”könsmaktsteorin”. Av dem jag hittills känt och frågat, som försökt förklara, har kontentan varit idel cirkelbevis: ”Det är så därför att det är så därför att det är så. Det har vi belagt vetenskapligt”. Att få en riktig vetenskaplig genomgång av denna materia, inte ”vetenskaplig”, vore av största vikt för att någon skall tro på det, vilket jag själv inte förmår, just på grund av ”vetenskapen”s totala bristfällighet.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  2. Boken Queerfeministisk agenda ger sig inte ut för att bevisa något. Tiina Rosenberg redogör för ett kluster av teorier. Hennes (och andras) poäng är mer att sätta ord på det utanförskap som förr bara varit ett skämmigt utanförskap. Att de anklagar normen är väl ett sätt att upparbeta nån sorts självkänsla. Jag betvivlar att de på något sätt kommer att ”ta över”. Majoriteten är ju trots allt förkrossande.

    Sen är ju teoribildningen minst sagt snårig. Kanske den är viktig, jag vet inte. Vad jag är övertygad om är att den spelar mycket liten roll för det stora flertalet i deras liv. Intersektionalitet – puh!

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
    • Gert
    • december 30th, 2012

    En humoristisk e-avis i Danmark skriver om netop disse problemer her:
    http://rokokoposten.dk/2012/12/30/heterokvinde-doemt-for-diskrimination-vil-kun-have-sex-med-maend/

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • december 30th, 2012

    Har feministerne og queer-samfundet forsøgt at se hvad deres ”Intersektionalitet” spiller for rolle overfor alle andre? lidt selvindsigt ville nok ikke skade.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  1. No trackbacks yet.