Waldorfpedagogik inget för hardcoresekulära

Waldorfpedagogiken har existerat i England under lång tid. Men då den första statsunderstödda Steinerskolan nyligen öppnade aktualiserades ånyo de gamla frågeställningarna om man lär ut antroposofi, och om antroposofin är rasistisk. Som i detta nyhetsinslag på BBC där man talar om den ”kontroversiella filosofin” bakom Steinerskolorna.

Påståendet att antroposofin är rasistisk är en seglivad myt som motståndare ständigt använder sig av för att misskreditera antroposofin. Sanningen är ju att rasism är oförenligt med antroposofin, vilket för antroposofer idag är en självklarhet. Att en ytterst liten del av Steiners ofantliga kvarlåtenskap ändå behandlar ”raser” har sin bakgrund i det stora intresset för ämnet som var allmänt förekommande på den tiden han var verksam. Han fick därför många frågor. Idag känns intresset för detta ämnesområde svårförståeligt, eftersom den antroposofiska människosynen inte begränsas av det kroppsliga. Steiners uttalanden i frågan är därför häpnadsväckande och idag helt oacceptabla med tanke på den antroposofiska rörelsens självklara icke-rasistiska hållning.

Men den kanske mest centrala frågan för offentligheten är waldorfpedagogikens koppling till antroposofin. Det kontroversiella i detta har ständigt förvånat människor i den antroposofiska rörelsen, eftersom man där betraktar det som en självklarhet att waldorfskolan inte lär ut antroposofi. Och att folk förstår skillnaden mellan en personlig världsåskådning och ett pedagogiskt system. Men icke:  ”Don´t believe when they tell you that they don´t teach anthroposophy. It´s a total missunderstanding”, säger humanisten i inslaget. Han uppfattar waldorfskolan som ett hot mot det sekulariserade samhället.

Man lär ut antroposofi eftersom man är antroposof, är den enkla kopplingen. Detta är också problemet för reportern som vill tydliggöra att antroposofin ligger bakom waldorfpedagogiken. Antroposofer har nog egentligen aldrig förstått att detta är ett problem, helt enkelt för att problemet objektivt inte existerar. Problemet finns för att FÖRESTÄLLNINGEN om problemet förefinns. Och denna föreställning är odemokratisk eftersom en av de grundläggande mänskliga rättigheterna är tanke- och religionsfrihet. Därför kan lärarnas världsuppfattning aldrig vara ett argument emot waldorfskolor.

Att waldorfpedagogikens släktskap med antroposofin förorsakar moralpanik hos humanister och andra hardcoresekulära kan man ju ta med ro. Vem som helst kan avgöra för sig själva om waldorfs värderingar känns relevanta. Om föräldrarna har förtroende för pedagogiken och lärarna – trots deras övertygelse att karma och reinkarnation existerar – var finns då problemet?

Som ett graverande exempel på att waldorf påverkar barnen i en religiös riktning anses användandet av gudsbegreppet vara. För  stenhårda sekularister är detta naturligtvis oacceptabelt, medan de fördomsfria ser den pedagogiska idén. Tanken om det godas  allmakt ger barnen intrycket att de är burna av en god vilja in i världen. De är skyddade. Det finns ingen hidden agenda bakom detta budskap. Att en antroposofiskt anstucken lägger mycket mer i detta är ointressant för barnet. Det är känslan av trygghet som är den eftersträvade pedagogiska idén.

Elever i högstadiet mogna att bilda egna omdömen intresserar sig sällan för antroposofi. Och om de till äventyrs skulle göra det  kan det bli lite komplicerat eftersom waldorflärare är obenägna att tala om sitt antroposofiska engagemang JUST på grund av den ständiga anklagelsen att waldorfskolorna är livsåskådningsskolor. Man måste hela tiden förhålla sig till yttervärldens idé om waldorf som en konspiration.

Nyligen träffades en krets för att förbereda en framtidskonferens för waldorfpedagogiken i Sverige avsedd att äga rum under nästa år. De lyfte upp en rad frågeställningar av vikt för en förnyelse och aktualisering av waldorfpedagogiken. Jag utgår ifrån att de två problem BBC:s nyhetsinslag tar upp kommer att diskuteras grundligt på denna konferens. Och att resultatet sedan kommuniceras på tydligast och bredast möjliga vis. De har hängt med länge nog nu.

Twingly BlogRank


VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 8.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 2 votes)
Waldorfpedagogik inget för hardcoresekulära, 8.0 out of 10 based on 1 rating
    • Heidegger
    • december 9th, 2012

    RB
    Ja som sagt var , meditation är ju inget särskilt märkvärdigt , det är precis så som du säger man tänker och tänkandet är en andlig själslig verksamhet.
    Som jag ser det handlar det alltså om vem som mediterar och hur .

    Vad jag ville säga var bara att själva det grundläggande inte är något främmande utan helt naturliga mänskliga egenskaper som man kan träna. Alla kan ju springa men inte alla behöver göra hundra meter sprint på 9 sekunder.

    Det är klart att alla kan tänka och att vem som helst kan försänka sig i något.
    Att grubbla över något är inte kontemplation men ett gränsfall.
    Tvångstankar är inte meditation.

    Aristoteles och Goethe har ju ansatsen att inte skilja sinnligt och andligt till olika världar utan se sambandet.

    Det med meditation beror alltså på vem som gör hur och till stor del till vilket ändamål.
    Frimurare har andra meditationer än jesuiter osv.

    Det handlar om bildning och kultivering att utveckla möjligheter att vara med i det ”Hela”
    Den organiska övergången beror helt och hållet på vad den en skilde gör för typ av reflektion tänkande .

    Steiners enklaste övningar är som han säger själv bara för att stärka kraften i tänkandet en bra början för vem som helst.
    Den som mediterar för att den är nyfiken på hur det ser ut i himlen håller på med något annat än att stärka tänkandet. Se upp för själv sugetionen.
    ”Svensson” är diskriminerande men inte rassistiskt.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Alexander Kieding
    • december 9th, 2012

    Rent tekniskt betyder meditation centrering. På svenska skulle man kanske säga besinning. En djupare variant kallas begrundan. En grundare kallas nog ett betänkande. Att betänka något.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Heidegger
    • december 10th, 2012

    RB och Alexander,
    rent tekniskt eller rent teoretiskt kanske är det mer passande ordet för att beskriva meditation som centrering . Men rent praktiskt så är nog centrering av större betydelse i de mer östliga meditations arterna och mer som koncentration och fokusering hos en del av Steiners grundövningar .
    Men det beror ju helt på vad man menar med centrering , men det associeras lätt till en drejskiva .

    Att besinna är för mig mer besläktat med en Platonsk dygd Sophrosyne besinningsfullhet ,vilket är ett ord som man knappast hör på svenska .
    Men som är mycket vackert på mitt språk , då säger man Besonnenheit , vilket fritt eller som Alexander säger rent tekniskt skulle kunna mena något som upplysthet.

    Däremot skulle jag personligen tycka att begrunda kommer mycket nära kontemplation .

    Betänka är ett konstigt ord det haltar på något vis och ger inte mer än begrunda det är som Alexander säger inte så djupt.

    Jag vill mena att meditation är ett väldigt omfattande område och fullt med möjligheter. Det kan vara så att bristen på bra läsning just om meditation på svenska gjort att många tycker som du Johannes , vilket jag tror mig fullt förstå.

    En pärla när det gäller meditation i den stränga skolan är The Secret Of The Golden Flower. Översatt av Richard Wilhelm från Kinesiska till tyska och engelska .

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  1. Hei Maria og alle andre i samtalet om meditasjon osv.
    Jeg vet ikke om jeg har fått med meg alle kommentarene som har vært i feltet siden jeg skrev, da de i min nettleser synes å begynne langt nede på listen.
    Maria skriver. «Erfarenheter därav är ömtåliga skatter som jag saknar meningsfulla ord för. Det skulle bara bli plumpt att försöka beskriva dem.»
    Selvfølgelig er det et vågestykke å skulle forsøke å beskrive noe som ligge utenfor det vanlige sanselivets erfaringer som vi alle har. Noen velger ikke å ville beskrive «indre» opplevelser som ligge utenfor tenkning og følelse som skjer mer eller mindre i det vanlige dagsbevissthet. Jeg respekterer det, men befinner meg selv på et helt annet ståsted i forhold til såkalte åndelige opplevelser, erfaringer og erkjennelser. Jeg har skrevet tre bøker om mitt arbeid omkring meditasjon og åndelig forskning (tidligere liv, naturvesener, engler, opplevelser av Kristus, Lucifer, Ahriman m. m.) og etterlyser vel ikke for mitt eget behov noen innføringsbøker, men heller det at det burde kunne vært mer åpen samtale og utbytte av autentiske erfaringer på dette felt innefor Antroposofisk Selskap.
    Jeg kjenner mange «antroposofer» personlig som har erfart mye på dette område, men som opplever at det er vanskelig å slippe til, fordi man gjerne (dessverre) hittil blir møtt med normativ tenkning og forskrifter om hva som bør være «antroposofisk meditasjon». Som det ble skrevet her, er Steiners henvisninger så omfattende at det er nok å ta av for alle og så bredt at det kan finnes flere retninger med base i hans forslag.
    Poenget med Steiners prosjekt er etter mitt skjønn at man i vår tid (i motsetning til tidligere, da esoterikk var okkult visdom og kun noe for hemmelige mysteriesteder) nettopp har lov til å forsøke å beskrive alt som man gjør i forhold til tenkning, følelse, intensjoner, dagdrømmer, drømmer, bønn, indre ro, kontemplasjon, mystisk fordypelse, meditasjon, åndelig observasjon, åndsforskning osv. for nettopp å kunne bidra til nye perspektiver på at de åndelige verdener kan utforskes.
    Om dette har jeg skrevet i mine bøker (som ikke fins på nordiske språk), men på min blogg fins artikler om disse ting og den som leter på internett kan også finne eksempler (på norsk, tysk og engelsk og noen få på svensk) på hvordan jeg arbeider med regresjon og i meditasjonsgrupper.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 2 votes)