Den antroposofiska vågen är över

Waldorflärarhögskolan har beslutat att lägga ned verksamheten rapporterar ansvariga i dagarna. Försåvitt inte Utbildningsdepartementet skjuter till de pengar som saknas, vilket blir klart inom en månad.  Oavsett utgången är detta den senaste i raden av indikationer som visar att den antroposofiska rörelsen i det här landet har sett sina bästa dagar.

Den biodynamiska rörelsen startade redan på femtiotalet det som i våra dagar utvecklats till den odlingsform vi kallar ekologisk. Biodynamisk odling existerar fortfarande, men är sedan länge helt undanträngd av den ekologiska – och med det idén om det självförsörjande småjordbruket. Liksom de för allmänheten svårsmälta så kallade preparaten och det processuella tänket med andliga förtecken.

Rudolf Steinerseminariet är sedan länge en skugga av sitt forna jag. Den sjudande kittel denna vuxenutbildningsinstitution var med alla sina linjer; allmänna, konstnärliga, pedagogiska, eurytmilinjen och den biodynamiska linjen, finns inte längre. Denna plats var under flera decennier navet i den ström av spännande initiativ som gjorde det antroposofiska Järna till ett begrepp. Idag finns bara en läkepedagogisk utbildning på platsen. Rudolf Steinerseminariet existerar  bara som hyresvärd och har dessutom bytt namn till Järna Kulturcentrum.

Den antroposofiska läkekonsten lever under ständigt hot trots starkt folkligt stöd för Vidarkliniken. Problemet är en rigid lagstiftning som bara accepterar ett skolmedicinskt synsätt. Internationellt är synen mer tillåtande vilket talar för den antroposofiska medicinens fortlevande på sikt. Men ingenting är säkert i dagsläget.

Läkepedagogiken har haft det kärvt några år för att man i början inte förstod att nya handläggare på kommunerna inte genomskådade egenarten i denna vårdform. Kommunerna upphandlar nämligen dessa tjänster av de antroposofiska hemmen. Efter mycken möda och stort besvär, där man gjort omfattande marknadsstrategiska ansträngningar, är man nu på banan igen.

Det är sedan länge tydligt att ledarskapet i Antroposofiska sällskapet både internationellt och här hemma inte förmått möta den nedåtgående spiralen. Tvärtom, man saknar fortfarande det nödvändiga krismedvetandet. Idétorka och svagt ledarskap har lett till minskad medlemstillströmning, dålig ekonomi och till och med permitteringar vid centret i Schweiz.

Som lök på laxen blev det i dagarna klart att det stolta hotellprojektet på seminarieområdet i Järna skjuts på framtiden efter åtta års fruktlös kamp mot kommunens och grannars ovilja. Det var ursprungligen avsett att fungera som konferenshotell, en tanke många ifrågasatte redan från början eftersom det var svårt att se den kommersiella potentialen. Man får nu nöja sig med den nyss avslutade ambitiösa renoveringen av ett tidigare elevhem.

Förutom den läkepedagogiska utbildningen och Asmussens arkitektkontor finns ”Yipparna” (Youth Initiative Program), en samling unga (antroposofiska) entrepenörer som sedan några år valt seminarieområdet som sin hemmabas, vilket alla glädjer sig åt. BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) har flyttat in i gamla biblioteksbyggnaden där de delar lokaler med reklambyrån Järna Kommunikation. Ett stenkast därifrån finns jordbruksutbildningen på Nibble Gård och på Skillebyholm finns en trädgårdpedagogutbildning.

Så tecknen är tydliga – den antroposofiska vågen är över. De kreativa inspiratörer som drog folk till rörelsen har för länge sedan lämnat oss, och inga nya har kommit.

Odiskutabelt är ändå att den antroposofiska rörelsen lämnat tydliga spår i samhället. Den har faktiskt fungerat som den kulturimpuls antroposofer ständigt talar om. Den biodynamiska odlingsprincipen ledde till dagens ekologiska trend, waldorfrörelsens kraftfulla agerande var huvudorsaken till dagens friskolesystem, och Vidarklinikens existens har nog spelat en icke oväsentlig roll i ifrågasättandet av skolmedicinens monopol.

Kanske vi kommit så långt vi mäktat med det koncept som skapades i början på förra seklet. Nu behövs andra ansatser och förhållningssätt – och att nya uppgifter formuleras som svarar mot dagens verklighet. Men inget tyder på att man från ledande håll har den mognad detta kräver. Dessvärre.

Twingly BlogRank


VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 4.5/10 (6 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +2 (from 6 votes)
Den antroposofiska vågen är över, 4.5 out of 10 based on 6 ratings
    • curt jansson
    • oktober 2nd, 2012

    Tack för en utmärkt rekapitulering av Ytterjärnas CV, vill bara fälla en tår över biblioteket, som utöver att vara ett kärt tillhåll under min seminarietid även var det mest lyckade funktionalistiska bygge på platsen. Arkitektur och funktion var där som hand i handske.
    Din slutkläm är möjligen lite orättvis när det gäller ledningens kompetens eller brist på densamme; det kan ju ändå vara så att de stora institutionernas tid är förbi nu. De som klarar sig är sådana som Bjärka-Säby och andra inom frikyrkorörelsen, tillhöriga olika sekter. Och dit har vi ju aldrig velat räkna oss. Så vi får streta på i ullsockorna individuellt och med tunga, penna och ett krympande antal små grå försöka dra vårt strå till stacken så att Jupitertillståndet, efter överståndna katastrofer, kan uppnås för så många som möjligt….

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • julia pressel
    • oktober 2nd, 2012

    Det är lite typiskt att jag som bor på detta område, får veta via facebook och av en slump att hotellbygget är lagd på is. Hoppas verkligen det är sant.
    Min tanke till din beskrivning är: Mycket äkta liv har försvunnit därför att den ekonomiska kraften blev så monopolartad; det startades projekt från toppen som hade råd, inte från gräsrötterna.
    Ett initiativ har byggts från grunden och det är än idag högst levande: Kristofferuskyrkan på Saltå. Peter Selg skriver att detta är en allmän trend och han antyder att det kanske var tur för Kristensamfundet att det aldrig tillhörde Sällskapet. Han citerar Steiner som jämförde Sällskapet med ett par som har glömt sitt barn (Kristensamfundet) på tågperrongen.
    Man skall inte förakta alla de små grupper och initiativ som pågår här och där, på Solvik, Norrtuna eller Gula Villan och lite varstans. De är inget att visa upp för hela landet kanske, men de lever.
    Själv tycker jag att min egen antroposofi har fått en mycket värdefull motpol i trilogin (Norberto Keppe, Brasilien), som är mycket duktigare än den antroposofiska kulturen på att sätta fingret på den personliga ondskan, ensidigheten, svagheten, alltså Lucifer och Ariman. Vill och kan man inte se dessa krafter helt konkret så tar de över i smyg och saboterar både personlig utveckling, privata relationer, arbetsplatser, organisationer, samhällen och nationer.
    I den antroposofiska rörelsen har det varit mest en privatsak hur man jobbar med detta, inget som ventileras konkret och erbjuds hjälp med, t ex på en arbetsplats. Det anses inte behövas, vi är ju vuxna människor, och det räcker att prata allmänt om draken osv. Inte belysa hur den helt konkret skapar konkurrens exempelvis. Är det bekvämlighet?
    Jag vet inte, men så ser det ut från min plats.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  1. Och den siste storinkvisitorn, S. O. Prokofieff,. är sjuk i cancer.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  2. @curt jansson

    Ledningens brist på kompetens är en formulering jag står för. Jag ser inte att de tar tag i några av den antroposofiska rörelsens problem som jag ofta här formulerat. Själva skulle de svara att det inte är något som ingår i deras uppgifter. Men varför har vi då en styrelse? Varför har man en ordförande och en gen sek? Varför tar de inga initiativ i syfte att lösa de stora problem rörelsen länge stått inför? För att det inte är deras bord? Vems är det då! Då man efterlyser ledarskap säger de att andra ska göra något! Eller alla vi tillsammans! Ursäkta, men det är att skylla på andra. Detta kan jag inte se som något annat än inkompetens. Rätta mig om jag har fel.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  3. @julia pressel

    Julia – Att inte få reda på saker hör också till ledningsprincipen i Järna. Det var ju betecknande för bekantgörandet av hela hotellprojektet. Folk kände att de inte fick vara med på det sätt Arne skämt bort oss med. Sen håller jag med om monopolkaraktären på ekonomin. Men många glömmer att den ekonomi som gör att det överhuvudtaget går att få till saker på området kommer från Kumlanders pengar. Vad vore vi utan dem? Rörelsen har mycket att tacka Åke och Anders för deras storslagna bidrag. Sen kan man alltid diskutera formerna för hur de utdelas. Arne visste hur man gav människor en känsla av deltagande i de projekt som utvecklades. Detta, som du säger, saknas idag.

    Sen innebär det jag skrivit inte att jag ”föraktar” Gula Villan, Solvik och liknande. Självklart inte. Min text handlar om den stora skillnaden mellan den antroposofiska rörelsens ”guldålder” från mitten av sextiotalet kanske tjugo år framåt – och idag.

    Jag har tidigare ventilerat det du tar upp om att man betraktar den inre skolningen som en privatsak. Visst är det ett problem att ledningen inte ser det som sin uppgift att tillhandahålla orientering och handledning i ett för antroposofin så centralt strävande!

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • oktober 3rd, 2012

    Der er vel ingen antroposofi uden egen skolingsvej, det er absurd at tale om det uden. Muligvis behøver forøldre i en børnehave ikke at have dette, men de ansatte må i det mindste have det klart for sig, eller kan jeg ikke se antroposofien i det.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Anders Harklint
    • oktober 3rd, 2012

    ”Det, som Antroposofi vi kalla, med annat namn dock lika sinnligt uppleva.”

    Den som vet dess namn, och vet att uttala det livskraftigt, andas in en själ i människan.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • curt jansson
    • oktober 3rd, 2012

    @ Johannes

    Visst är din kritik befogad, jag säger inget annat. Men denna ledning, så kritiserad, har trots sin bristande kompetens försökt hålla Sällskapet som organisation gående under åren, medförande en slagsida åt det byråkratiska som de själva nog är de sista att märka. Hemmablind, är ett annat ord. En inslagen kurs med en månraket kan nog vara svår att korrigera när banan går åt fel håll, med en barnslig bild. Egentligen vill jag väl säga att vi inte bör döma dem, då vi också är underlagda lagen om att en grupp får den ledning den förtjänar. Vi kan aldrig friskriva oss helt, fast ledningen försöker ju, bevars…

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  4. @curt jansson

    Alldeles riktigt. Styrelsen sitter där för att ingen ifrågasatt detta. Så medlemmarna är i allra högsta grad medskyldiga, jag har aldrig påstått något annat. Och jag vet ärligt talat ingen annan än yours truly som ifrågasatt dem och deras arbete. Men förhoppningsvis har mina synpunkter givit ett väckande perspektiv!

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
    • Eva-Karin Planman
    • oktober 3rd, 2012

    Hej Johannes

    Förundras över din ständiga sorg över den bortgången ”store ledaren”, Arne Klingborg. Hans unika hållning till antroposofin var det folkpedagogiska.
    Han uppmuntrade dig och mig att undersöka den egna kreativiteten med hjälp av bla. Goethe,Shiller och Steiner.

    Inom varje människa finns en konstnär, kommer du ihåg? En av Arnes begeistrad repliker, var (med stora gester och händer) ”Ni måste leva er in i , ja förstår ni?”
    Den vita tandraden i det brunbrända ansiktet lyste i kapp med ögonen.
    Han uppmanade oss studenter att finna sammanhang och grupper där vi kunde lyfta fram och samverka, mellan olika begåvningar och människor.

    Tiden är i alla högsta grad mogen för den nya konsten, den sociala.

    Kan känna en trötthet av att du gång på gång konstaterar att ledarskapet fattas, att du troget väntar på den nye ledaren som skall frälsa oss ifrån denna stiltje.Hoppas innerligt att en sådan inte kommer.
    Jag inte tror på någon ny ledare utan en samverkan där alla stora, små, tjocka, fula, vackra, begåvade, obegåvade, klarseende, klärvoajanta,inbillningssjuka, diagnosmänniskor(vilket de flesta av oss tillhör/ amatör psykologisk bedömning av undertecknad) kan bidra med sin synvinkel.

    Om det vore så, kanske vi skulle kunna leva i ett klimat, där vi kunde kunskapa i hur vi skulle på bästa fredliga sätt förhålla oss, till olika hjärtefrågor.
    T ex grannarna till f.d R.S seminariet i hotell frågan.Eller Hilma af Klints släktingar, utan att skapa nya Berlinmurar, pinsamt med all den kunskap om Frihetens filosofi osv.som vi borde ha.

    Vi kunde se vem som ägnar sig bäst till att veta något om den lilla arkitekturen, med tanke på den urbanisering och för ytligande som sker på området just nu.
    Och så till sist Trädgårdsparken varför inte kalla den för något kliningande och identitets framkallande ”Klinborgparken”, är mitt förslag.
    Min längtan är att höja blicken och se att och vi tillsammans med alla våra olikheter kan göra skillnad!

    Kram
    EVa-Karin

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 4.0/5 (5 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +5 (from 5 votes)
  5. @Eva-Karin Planman

    Eva-Karin,
    Att Arne Klingborgs livsgärning knappast kan överskattas håller de flesta med om. Utan honom är det inte troligt att begreppet antroposoferna i Järna ens skulle existera. Med sin eminenta personlighet drog han till sig människor som ville vara med och förverkliga hans vision. Genom att entusiasmera oss fick han oss att växa, känna oss delaktiga, känna oss sedda. Det var det stora i hans ledarskap. I allt ledarskap.

    Denna eminenta förmåga försvann med honom. Vad kom istället? Ett förlorat helhetsgrepp, brist på perspektiv och vilja att gemensamt dra åt samma håll. Istället har vi fått samma revirpinkande, armbågande och löneklättrande som samhället i övrigt. Med småpåvar som styr och ställer utifrån sina gruppegoistiska preferenser. Eller som en gammal god vän sa till mig: ”Det jag kom hit för finns inte längre”.

    Arne kommer inte tillbaka, så vad göra, kan man fråga sig. Men jag verkar vara ensam om den frågan, för alla bara fortsätter som om ingenting hänt, som om inga nya tag skall tas. Inga nya visioner skall formuleras – inga nya konstellationer som skall skapas för att utarbeta en plan för framtiden. Gemensamt.

    Jag vill inte ha ”en ny ledare” som du skriver antydande nån som styr och ställer. Jag efterlyser ledarskap, gärna kollektivt, som tar initiativ, som bryr sig om den antroposofiska rörelsens problem som länge bara lämnats därhän i nån sorts låt gå-stämning. Rörelsen har stora problem. Om styrelsen inte tar tag i dem, vem ska då göra det?

    Men du vill inte ha något ledarskap, skriver du, irriterad över att jag ständigt upprepar denna min önskan. Din vision däremot är en from förhoppning om en samverkan mellan människor som ”kan bidra med sin synvinkel”(!) Och de skulle leva ”där vi kunde kunskapa i hur vi skulle på bästa fredliga sätt förhålla oss, till olika hjärtefrågor”.

    Häpp! Så enkelt var det. Man kan fråga sig när detta skulle ske. Ska det bara uppstå spontant? Och hur länge ska vi behöva vänta på att denna vision skall börja? Tio år till? Du får ursäkta Eva-Karin, men det är såna här flummiga idéer jag försöker motverka med mina texter.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (2 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  6. Eva-Karin, ett litet tillägg syftande på din utsaga ”tiden är i alla högsta grad mogen för den nya konsten, den sociala”.

    Detta har alltid varit en allmänt förekommande föreställning i antroposofiska sammanhang då Steiner uttalat detta på många ställen. En del har tolkat detta som avseende ett visst stadium av utvecklingen som ligger en bit in i framtiden – även om det finns antydningar redan idag.

    Men de flesta antroposofer har för sig att detta skall ske nu genast och att vi alla ska samverka i en stor harmoni. När Mummel i kön i ett antal krönikor konstaterar att så uppenbart inte är fallet, att tvärtom den ”sociala konsten” i våra sammanhang regredierat, reagerar man som en stalinist som bemöter kommunismkritik: Man godkänner den inte. Den sociala konsten SKA uppstå! Man ser inte att man talar om kejsarens nya kläder.

    Eva-Karin – hur kommer det sig att vi ännu inte sett den nya sociala konsten i våra sammanhang? När tror du den kommer?

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 4.5/5 (2 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
    • Eva-Karin Planman
    • oktober 4th, 2012

    Tack Johannes, nu när du frågar, ”När tror du den kommer”, är den här. Just så tror jag att den sociala konsten uppstår och existerar, så får den utrymme att växa, genom att du frågar. Det är i det lilla, i intervallen det händer, det är min erfarenhet. Inget storslaget, kanske inte ens vid första anblicken attraktivt att titta på, eller enkelt att upptäcka. Den går inte att mäta eller väga.
    Att gå från debatt, till ett intresse för den andre som du nu gör, är inspirerande. Var står du och skådar? Hur tänker du nu? Berätta mer.., på så sätt med hjälp av varandra, få en mer nyansrik uppfattning och känslighet för världen.
    Vi som just nu vandrar här tillsammans är varandras unika resurser. Det är nu genom mötet med dig som jag lär känna en del av mig själv, jag kan få syn på fenomen som hjälper mig att orientera mig i världen. Blir lite tryggare och våga visa mer av mitt ofullkomliga jag. Det intresset, skapar rum för processer, menar jag.
    Min upplevelse av din unika kraft att slå huvudet på spiken och lyfta fram en del av sanningen, är värdefull och insiktsfull. Du har rätt, det jag saknar, är nyanserna och mellanrummet där något nytt kan få fäste och växa. I mångt och mycket är jag rörande överens med dig.
    Generaliserandet är komplicerat, det gör någonting med processen, när du t ex talar i ”man” och ”vi” form, (förövrigt ett fenomen som du inte är ensam om) går luften ur frågan. Det skulle vara mer gäckande om du frågar – Hur kommer det sig att jag inte sett den nya sociala konsten i våra sammanhang?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 4.0/5 (2 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +4 (from 4 votes)
    • Anders Harklint
    • oktober 7th, 2012

    Johannes!

    Kan det vara så att vågen i oss har blivit en stillastående pöl som vi inte längre ids ge mer vatten? Eller är det ännu värre, att vi aldrig har fyllt på själva och nu när antroposofins våg inte längre är i rörelse som förut, känner vi oss tomma.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (2 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  7. @Anders Harklint

    Anders,
    Orsakerna till sakernas tillstånd kan man tala länge om. Jag har räknat upp en del av dem många gånger i mina krönikor. Sammanfattningsvis är min bedömning att två av de viktigaste orsakerna är en radikalt förändrad tidsanda jämfört med 60-70-talet – men framför allt bristande ledarskap. Ett ansvarsfullt och begåvat ledarskap hade kunnat möta den nya tidens utmaningar.

    Dina metaforer gällande det personliga planet kan jag väl hålla med om antar jag, även om de är lite oprecisa. Det är klart att om vi alla gjort vår hemläxa då det gäller den inre skolningen och självkännedom hade det mesta sett annorlunda ut.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Anders Harklint
    • oktober 10th, 2012

    Johannes, hur kommer det sig att du ställer ett stort ansvar på ledarskapet och inget ansvar på dig själv när det gäller läxläsning. För mig vore det mycket intressant om du ville gå in på hur det kommer sig att du inte gjort läxan och fortfarande inte gör den.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  8. @Anders Harklint

    Du kan inte ha en grundad mening om min läxläsning. Ditt kommenterande av detta är omdömeslöst. Märkligt är också ditt insinuerande att synpunkter på ledarskapet inte kan göras av någon som inte gått skolningsvägen. Jag har arbetat 33 år i rörelsen, varit redaktör för medlemsbladet i 23 år och under den tiden regelbundet arbetat med de ledande företrädarna. Jag vet vad jag talar om. Det verkar inte som du gör det.

    Du har feltolkat meningen ”det är klart att om vi alla gjort vår hemläxa då det gäller den inre skolningen och självkännedom hade det mesta sett annorlunda ut”. Det är en harmlös reflektion över allas vår otillräcklighet. Inte ett erkännande av ett misslyckande på det privata planet som du tolkar som en brist på ansvar!

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 1.0/5 (1 vote cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • curt jansson
    • oktober 16th, 2012

    @ Johannes

    De två senaste inläggen här verkar ju komma från vad som vanligen kallas troll. Antingen är de det, och då enbart försumbara provokationer, annars är de skrivna på fullt allvar av anonyma personer som har mage att ställa krav på a n d r a s följande av skolningsvägen. Om detta är fallet, är tilltaget så urbota dumt, så geschäftigt och pekfingeraktigt att man rekommenderar Hrr Harklint & Heidegger en framtida karriär som politiker (eller lärare).

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  9. @curt jansson

    Trollet Heidegger har härjat här förut och blivit raderad ett flertal gånger. Liksom denna senkomna comeback idag – nu raderat. Trollet Harklint är ny, och de två första inläggen har jag låtit stå kvar här ovan för att de var hyfsade. Sen har jag raderat fyra och nu det femte inlägget som du ser. Svårt att förstå vad människor får ut av att skriva oförskämdheter. (Och nu fick jag radera ytterligare ett.)

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Anders
    • oktober 17th, 2012

    @Johannes, under tiden du var redaktör för medlemsbladet (i 23 år — wow!) uppfattade jag inte att du var starkt kritisk gentemot ledningen. Det skulle vara intressant att veta vad som fått dig att ändra uppfattning och på senare år uttrycka en allt tydligare kritik!

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  10. @Anders

    Då jag startade Medlemsbladet i slutet av 80-talet var min avsikt att det skulle vara ett organ som speglade de dynamiska skeenden rörelsen befann sig i på den tiden. Den andra intentionen var att tidskriften skulle vara öppen för idédebatt. De första åren förekom debatter då och då – men med tiden alltmer sällan då den ansvarige utgivaren önskade att tidskriften skulle vara representativ. Och där hade internkritik ingen plats. Det skulle störa bilden av endräkt och harmoni. Flera kritiska artiklar refuserades därför – inklusive mina egna.

    Jag kunde naturligtvis ha lämnat mitt redaktörskap i det läget. Men avstod eftersom det inte skulle ha resulterat i större öppenhet (vilket är uppenbart i våra dagars version av tidskriften). Jag fortsatte för att uppdraget trots detta ändå kändes meningsfullt. Jag fick acceptera att verka i den typiskt icke-konfrontativa umgängeston som i alla år varit den gängse.

    Missförhållandena inom rörelsen var i början inte så uppenbara för mig som de blev med tiden. Den biodynamiska odlingsmetodens tillbakagång, den växande ortodoxin i waldorfrörelsen, avsaknaden av gångbara formuleringar om antroposofins egenart, det stillastående eller vikande medlemsantalet, bristen på tillgänglighet och orientering om skolningsvägen och handfallenheten inför behovet att förnya en åldrande rörelse – allt detta blev allt tydligare för mig.

    Så redan innan jag blev uppsagd från tidskriften började jag formulera frågor kring dessa (och andra) problemområden i min nya blogg Mummel i kön. Trots en rätt hovsam ton i början blev delar av Antroposofiska sällskapets styrelse upprörda fick jag veta. Min kritiska granskning var något nytt i rörelsen.

    Med tiden framstod styrelsens ansvar alltmer tydligt för mig. Men varken de själva eller den genomsnittliga medlemmen ser detta än i dag. Man upplever allmänt att styrelsen inte skall göra något annat än det de gör, d v s ordna årsmöte, vintermöte, bjuda in en och annan antroposofisk auktoritet att hålla föredrag – och att upprepade gånger om året åka till Goetheanum. Det är i stort sett allt.

    Att styrelsen skulle ha något ansvar i de problemområden jag formulerat här i ett antal krönikor (se under Om antroposofi) – förstår de inte. Och inte medlemmarna heller. Så jag har svårt att se några förändringar i brådrasket.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Alexander Kieding
    • oktober 17th, 2012

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4335&artikel=5297787

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • alicia hamberg
    • oktober 18th, 2012

    Ha ha! Underbart fynd, Alexander!

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
    • Maria
    • november 20th, 2012

    Kom på en sak. En styrelse som inte har medlemmarnas förtroende går väl att välja bort på nästa årsmöte?

    Bara en tanke.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  11. @Maria

    Jovisst, men då behövs en insikt hos tillräckligt många om sakernas tillstånd – och det existerar inte. Svårförståeligt, jag vet.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 3.0/5 (1 vote cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Maria
    • november 21st, 2012

    Kanske dags att börja räkna hur många, de kanske är fler än anat. Undrar bara hur det skulle gå till rent praktiskt, många har ju gått ur sällskapet och då är dom ju utan namn 🙂

    Hur många brukar det vara på årsmötet? Har du varit där på senare år?

    Kommer direkt på sex personer som jag tror skulle rösta för en förnyelse.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  12. @Maria

    Jag har bevistat alla årsmöten i decennier utom de två senaste. Och det har minskat under årens lopp. Brukar vara uppskattningsvis 30 pers. Sen är jag tveksam om det går att rösta ”för en förnyelse” på årsmötet. Då måste man skriva en motion till årsmötet som går ut med kallelsen sex veckor innan. Och rösta bort styrelsen går inte för att bara halva styrelsen är i tur att avgå varje gång, den andra halvan sitter ett år till. Att kuppa bort styrelsen går alltså inte. En grundläggande förändring av sällskapets förhållningssätt är enda sättet, vilket tar tid att genomdriva. Det kräver då många gemensamma viljor, och såna har jag inte sett. Bara uppgivenhet.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Maria
    • november 22nd, 2012

    Om valberedningen får flera förslag till dom olika posterna måste mötet rösta antar jag. Halva är en god början, nästa halva året därpå.

    Skulle du vilja sitta i styrelsen?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  13. @Maria

    Ha ha, nej – det ska vara unga människor som företräder den nya tiden. Sen är jag osäker på tillsättandet av styrelsemedlemmar. Jag tror styrelsen tillsätter sig själv! Tror det står i stadgarna. Fast det låter ju konstigt. Måste ta reda på detta.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • alicia hamberg
    • november 24th, 2012

    @Johannes

    ’Jag tror styrelsen tillsätter sig själv! Tror det står i stadgarna. Fast det låter ju konstigt.’

    Låter inte bara konstigt utan osannolikt! (Och det är för övrigt så, att styrelsen utses på årsmötet, även i det Antroposofiska sällskapet. Normalt sett röstar man väl bara in de ledamöter som valberedningen föreslagit, gissar jag. Däremot är det nog så att styrelsen själv, när den konstituerar sig, beslutar vem som ska vara ordförande. Det brukar vara så i föreningar, så vitt jag vet.)

    Apropå unga människor till styrelsen — är det ens många yngre i den där imponerande skaran på ca 30 som bevistar årsmötena? (Är ärligt talat förvånad — bara 30!?)

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Anders
    • november 26th, 2012

    Styrelsen fördelar rollerna internt: ”Styrelsen utser inom sig ordförande, sekreterare och skattmästare samt upprättar en intern arbetsordning.” men utses av årsmötet: ”Styrelsemedlem utses av årsmötet för en tid av högst två år så att högst halva antalet avrundat uppåt utses ena året och de övriga andra året.” (det där med att välja halva styrelsen i taget innebär att det tar två år att byta ut den …)

    Det finns en valberedning också, ja. Läs stadgarna här: http://www.antroposofi.nu/om_foereningen/stadgar/
    Nuvarande styrelsemedlemmar kan man se här: http://www.antroposofi.nu/om_foereningen/styrelse/

    Eventuella kontroversiella motioner brukar stävjas i god tid före årsmötet. En variant är att man begraver dem i en arbetsgrupp/utredning på känt manér 🙂

    På tal om det där med yngre krafter är styrelsen i genomsnitt född 1955.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Maria
    • november 26th, 2012

    ”9. Valberedning

    Valberedningen väljs av årsmötet och ska bestå av tre ledamöter, som väljs för ett år i taget, dock som längst tre år i följd. Valberedningens uppdrag är att till årsmötet redovisa inkomna förslag på medlemmar som står till förfogande till styrelse, internrevisor och valberedning samt att lämna förslag på val av styrelseledamöter, internrevisor och valberedning. I förekommande fall förbereder valberedningen tillsammans med styrelsen i Sverige och i Dornach förslag till generalsekreterare.”

    Det betyder att det är fullt möjligt för medlemmar att lämna förslag på styrelsemedlemmar som därefter röstas fram på mötet.

    ”Stadgarna ändrades senast på årsmötet den 21 april 2012.”

    Någon som vet vilka stadgeändringar som gjordes i år?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  14. @Maria

    Hur som helst är det svårt att göra palatsrevolution på ett årsmöte. Att byta ut styrelsemedlemmar på annat sätt än brukligt förutsätter starka viljor av människor med strukturell kompetens, vilka inte funnits på flera decennier – eftersom styrelsearbetet inte tas på allvar. Styrelsen betraktas allmänt som en ”lame duck”. Ingen vill något med styrelsen. Styrelsen finns bara för att en förening måste ha en styrelse. Och det de gör bryr medlemmarna sig inte om för att det de gör inte väcker något intresse.

    Stadgeändringarna togs om jag inte minns fel förra året och arbetet bakom detta var faktiskt imponerande modernt. Ambitionerna var höga. Nu slipper man skämmas längre.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  1. No trackbacks yet.