Den antroposofiska rörelsens intellektuella snobbism

En av antroposofins mest centrala intentioner är strävan till tankeklarhet. Steiner gör detta tydligt i sina grundböcker och i skrifter som Grundläggande övningar och Tänkandets praktiska utbildning. Det förhållningssätt han där ger uttryck för har skapat ett bålverk mot allsköns flum, frälsningsläror och vidskepelse. Grunden för ett kunskapande inom det andliga området måste vara ett klart tänkande, menade han, så klart att det kunde kvalificera sig för ett rent vetenskapligt studium.

En del kan ha synpunkter på möjligheterna att utforska den andliga världen rent vetenskapligt, men oavsett detta är hans intention imponerande.

Och det finns bevisligen många i rörelsen som utvecklat detta tänkande på ett förtjänstfullt sätt. Dessvärre är det inte enbart dessa som skapat bilden av antroposofin i världen. Den dominerande imagen är en rörelse av intellektuella snobbar som i ett snårigt språkbruk yttrar dunkla djupsinnigheter. Vem som helst som frågat en antroposof vad antroposofi är vet detta. Det främsta medlet att kommunicera denna image är antroposofiska tidskrifter. Ett exempel är generalsekreteraren för det tyska sällskapet som i Forum 4/2011 recenserar utställningen See! Colour! i Järna förra sommaren. I en artikel beskriver han sina intryck från byggnaden Skyspace.

»Elementära begrepp i en andevetenskaplig antropologi blir så åskådliga för honom (betraktaren). Funktionerna hos den fysiska kroppen som instrument och hos astralkroppen som bärare av medvetande blir tydliga för honom. Båda förbinds av livskroppen som i ett medvetandetillgängligt skikt kan förstås som förnimmelsekropp. Förnimmelser ska i denna betydelse fattas som de allra första i medvetandet uppträdande hänvisningarna till varseblivningar som upplevelseinnehåll.«

Detta förtorkade, abstrakta språkbruk är sedan länge det gängse, inte minst bland ledande företrädare. Detta är bara ett av många exempel på att språket används som ett sätt att befästa en position i en sorts förståelsehierarki. Konsekvensen för den som inte omedelbart förstår är att vederbörande helt enkelt känner sig dum. Han/hon har uppenbarligen inte kommit så långt på den antroposofiska skolningsvägen. Denna språkbehandling inom antroposofiska kretsar har skapat ett sorts intellektuellt klassamhälle där en elit genom sitt språkbruk markerar den antroposofiska tankestilen som överordnad vardagsspråket.

Steiners uppmaning till att öva ett klart tänkande har i rörelsen med åren degenererat till en sorts elitistisk intellektualism, en skriande ironi med tanke på den ständiga förmaningen bland ledande att inte stanna vid ett ”ensidigt intellektuellt” betraktelsesätt. Troligtvis spelar antroposofins snobbiga framtoning en icke oväsentlig roll i rörelsens kräftgång. Vem kan ta på allvar någon som vill göra sig märkvärdig?

»Till en början kan en förändring av rums- och tidsförhållandet iakttas. Tid blir inte förträngt av rum, utan tid skapar rum: varseblivningsrum, upplevelserum, medvetanderum. Människan tar sig, ger sig, skapar tid i vilken hon kan existera. Det skapas plats för nytt människovara: Deltagande, medlidande, medvetet varande, verkligt människovara.«

Det är inte oförmåga som ligger bakom formuleringarna i ovan citerade textpassager. Författaren kan skriva enklare – han är nämligen pedagog. Men ledaren för världens största antroposofiska landssällskap anpassar sig till den rådande uppförandekoden. Som den tyske förläggaren anmärkte till den svenske pedagogen som skrivit förord till en bok om waldorfpedagogik: ”Es ist zu einfach!” Det var för enkelt, folk riskerade ju att förstå vad han menade.

Antroposofins praktiska resultat inom framför allt pedagogik, omsorgsvård, jordbruk och läkekonst har visat sig ha en stor folkpedagogisk potential. Den antroposofiska tankekulturen har det inte. Och vad värre är – den är kontraproduktiv.

 

Twingly BlogRank


VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 2 votes)
    • Edeltraut Mossberg
    • maj 15th, 2012

    Hej Johannes.
    Jag kom osökt att tänka på mysteriet jag upplevde efter att jag hade ”undervisat” en klass lärarstudenter under en längre tid. Jag kände deras avoghet, trots att jag själv var minst sagt, upp över öronen, förälskad i mitt eget projekt! Grammatikundervisningen i Waldorfskolan var det mest underbara jag någonsin satt tänderna i.
    En dag använde jag tiden till att berätta om mig själv, hur jag kommit till antroposofin, vilka svårigheter jag stött på i mig själv och hos andra. Det blev mycket skratt, kan jag lova!
    Efteråt sa eleverna, med lätt eufori ”Det här var den bästa lektion du någonsin haft”
    Och det var inte ens ansträngande!

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • maj 16th, 2012

    Det sjove er at folk naturligvis skal lære at tænke selv, punktum!
    Det er overhovedet årsagen til at Steiner har skrevet frihedens filosofi, fordi den kræver at folk selv skal tænke sig igennem de ideer som Steiner gennemgår, og på den måde opøve deres egen tænkning på de store spørgsmål som samtidigt er de klassiske filosofiske spørgsmål.
    Men er der nogen der egentligt læser den og forstår den?
    De grundlæggende antroposofiske forståelser af verden som præsenteres i ”teosofi” er der jo heller ikke ret mange der egentligt sætter sig ind i, man berører lige overfladen, men forstår ikke at man skal arbejde med disse ideer indtil man har gennemtrængt dem med sin tænkning og forståelse.
    Det bliver i virkeligheden slet ikke antroposofi hvis man ikke gør det, og nej, fine ”laserede vægge” er ikke godt nok for at kalde det antroposofi.
    Op på hesten, lær at tænke, lær at forstå, hvis man vil have en tilgang til antroposofien. Og hvordan kan man undgå snobbismen, kun ved at alle nærværende altid stiller spørgsmålet, ”hvad mener du egentligt med det du siger, vil du forklare det”, indtil at snobberne lærer at tale ordentligt!
    Jeg ser det faktisk som en antroposofisk pligt, at afkræve alle ukonkrete opblæste tanker ned i et niveau hvor de kan forstås.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  1. @Gert

    Javisst borde vi alla kräva förståelighet av tankesnobbarna – men snobbkulturen har uppstått för att vi INTE gjort det. Och nu lär man inte kunna ändra på det. Vi är alla skyldiga till att den uppkommit.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • maj 17th, 2012

    Johannes

    Jeg har mange gange netop afkrævet forklaring hvis folk mente at kunne nøjes med at citere steiner…. Det er et stændigt krav til alle der vil antroposofien, at kræve af de der vælger at fremstå som dens fortolkere at de i det mindste kan uddybe dens indhold på en forståelig måde.
    Hvis de IKKE kan det, og ikke præcist kan definere det de taler om, så er det alligevel IKKE antroposofi, men en eller andet trossag som de mener at have ret til at kalde antroposofi.
    Hvis de IKKE kan forklare hvad de mener, så har de understreget at de egentligt ikke arbejder med forståelse og indsigt, men kun med tomme floskler, og på den måde dømt sig selv ude.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  2. @Gert

    Underbart Gert. Början till en antroposofisk gerillarörelse! Problemet är bara alla de andra…

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • curt jansson
    • maj 17th, 2012

    En antroposofisk gerillarörelse…Har du en liten 68a i magen, Johannes ;)? När det gäller klarhet i talet och skriften, är det synd om alla som inte fått uppleva Jörgen Smit live, hans skärpa kunde skära stål och det var aldrig tvivel om vad han sade. En ouppnåelig förebild, kanske, men värd att ta efter för oss som kände honom.
    Har för min del slutat helt att läsa andra antisar än Steiner själv, på tyska. Det blir en del att läsa, fast det är ju samtidigt mycket spännande att läsa om igen det jag satte i mig i min ungdom och nu ser att jag inte fattade bäret av. Och jag lär ju, med uppåt 6000 föredrag och skrifter, inte gå tom för lektyr med det första.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • maj 18th, 2012

    Johannes@

    Sandheden er at der ikke er særligt mange der gider at sætte sig ind i A. og det er nu engang forudsætningen for at komme til at vide noget om den, og for at kunne komme til en forståelse af de ideer RS ville give verden.
    LÆS, LÆR, FORSTÅ, – og uden det ingen antroposofi.
    Guerilla, tja, lige nu er A en meget meget lille verden, simpelthen fordi antroposofferne glemte at de skulle leve og forstå deres verden udfra den, ikke kun male deres huse udfra A. farver.
    Desværre kan jeg ikke kræve af mine medmennesker at de skal være antroposoffer, og at de skal tage det seriøst, istedet må vi indse frihedens problem, at folk også kan vælge det gode fra, altså alle de andre 🙂

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • maj 18th, 2012

    Curt@

    Fint at Jörgen Smit var et ikon med glasklar tale og forståelse, men hvor mange af jer der så og oplevede ham føler sig forpligtede til at opnå samme klarhed og indsigt, om ikke andet, så for vore børns skyld?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • RB
    • maj 18th, 2012

    Gert,

    Jag har försökt förstå Steiners skrifter inklusive Frihetens filosofi och Teosofi som du nämner, och jag tycker väl i och för sig att det har gått rätt bra. Frågan har dock slagit mig: är det bra att försöka förstå antroposofin? Eller OK, naturligtvis är det bra att läsa och tänka igenom det till en viss grad. Men sedan: är det meningsfullt att fortsätta? Har vi idag en andevetenskaplig litteratur som är av den kvaliteten att man kan studera andevetenskap ”teoretiskt” på samma sätt som man kan studera t.ex historia eller fysik teoretiskt? Problemet tycks mig vara att Steinerböcker som Teosofi, Grunddragen av Vetenskapen om det fördolda m.m. är skrivna på för HÖG NIVÅ (låg detaljrikedom), för att den typiske läsaren ska kunna förstå dem. Om jag studerar t.ex historia kan jag ju läsa om något område som intresserar mig och sedan ”zomma in” på något område som jag tycker är för kortfattat beskrivet eller för abstrakt för att jag ska kunna få någon konkret bild om det hela. Det är då ganska enkelt, jag kan skaffa en bok som behandlar aktuellt område -eller kanske bara söka på nätet. Det som då händer – i alla fall för mig – är att jag glömmer detaljerna men förstår de bärande linjerna. Och detta upprepas för varje nivå jag ”zoomar in”.

    För andevetensken är det dock svårare eftersom det är ett så kulturellt nytt område, i alla fall i offentligheten. Jag är hänvisad till att i bästa fall lyckas hitta något av Steiners otaliga föredrag som leder vidare, eller någon annan skrift från annan andeforskare.

    Och – för att förekomma kommentaren – jag vet att Steiner skrev sina böcker som han gjorde för att han ville ha ett aktivt deltagande av läsaren – men jag tycker att frågan ändå bör tas upp. Vanliga böcker skrivs för att vara så begripliga som möjligt, inte för att läsaren ska jobba med dem.

    Detta är EN svårighet med att studera antroposofi teoretiskt. Det finns andra, såsom att vi här rör oss på ett för de flesta människor helt okänt område, där man inte ”vet vad man inte vet” på samma sätt som i den vanliga fysiska världen. Man kan bygga upp en egen tankevärld baserat på det man läst (och även relatera till mycket egen erfarenhet), men hur vet man hur stor del av hela bilden detta är? Hur mycket sade Steiner INTE?

    Alltså, bästa antroposofkollegor, är det meningsfullt att studera antroposofi ”teoretiskt”? Eller behövs alltid någon form av praktik efter ett tag, och i så fall vilken?

    RB

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • curt jansson
    • maj 18th, 2012

    Gert@

    På dit spörgsmål; ikke alle, selvfölgelig. Hvordan vi udtrykker os i ulike fora, har med vores temperament og dannelsesgrad at göre. De som har hört Jörgen (og for den del Oskar Borgman Hansen) kunde derfra bäre med seg et forbillede som ikke forpligtede, men inspirerede. Derimellem er det en ganske markant forskel, hverken Jörgen eller Oskar krevede nogetsomhelst, de talte og dermed nok. Börnene gör jo ikke som vi siger dem, de skal, ikkun som vi selv gör. De fleste foreldre ved dette. Börnene har ligevel sin egen karma, der kan strebe hid eller did. Hvorhen den til slut ender, vet englerne…Excuse my French, det er länge siden, jeg skrev på dansk!

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • maj 24th, 2012

    Johannes@
    Hver eneste der vælger at kalde sig antroposof er en ”guerillarörelse”, han er sin egen selvstændige stat, uanset hvad de andre er!
    En A. har pligt til at undersøge sin egen tænkning og forståelse.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • maj 24th, 2012

    RB@

    Du rør ved et rigtigt godt spørgsmål, om man ikke kan lave nogen anden form for antroposofisk bog! Det kan man sagtens, det har jeg set mange gange i tyskland, at man prøver at lave en moderniseret form for fremstilling af de A. principper, og der findes masser af skide gode ting imellem, så tag en tur til tyskland og gå i steinerboghandel! 🙂

    I og med at der i de moderne nordiske samfund allerede findes en masse alternativ litteratur og verdensofrståelse + at buddhismen er meget udbredt idag, hvilket den ikke var på steiners tid, så er formen en helt anden idag, og selvfølgeligt kan man skrive moderne A. bøger, man skal bare være sikker på hvad man vil med dem, for hvis man kræver at folk skal lære at tænke for at de samtidigt skal træne deres åndelige evner, så nytter det ikke at lave en pixi-bog (for børn) – men man kan jo sagtens lave arbejdsbøger omkring de forskellige A. temaer.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • maj 24th, 2012

    Curt J@

    Alle incl børnene har sit eget karma, som A. må man vel forestille sig at hjælpe til ved at hjælpe på det?
    Hvad jeg specielt mener er den tilbedelse af de store helte i hvert land, det bliver ofte direkte en forhindring for at alle lærer at tænke selv, og det er nu engang overhovedet derfor at A. eksisterer, for at vi alle skal have en aktiv del i den, og ikke kun stå og ære vore uldklædte guder 🙂

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • curt jansson
    • maj 25th, 2012

    @Gert

    Jag tror mig förstå av din senaste kommentar att du knappast själv mött dessa som du föraktfullt kallar ”uldklädde guder”. Detta gamla garde var knallhårda i sina krav på det egna (mitt och ditt) tänkande, Jörgen Smit till den grad att han sade till alla ungdomar i salen som vurmade för någon cool ungdomsgestalt: ”De kan jo ikke tenke!” Det blev han inte speciellt populär på. Jag har heller inte sagt att man skall tänka som de eller säga som de, jag anförde dem som exempel på formuleringskonst i praktiken, talet var format av tanken, kristallklart och omöjligt att avfärda som snömos eller flum. Språkets resa in i förfallet är en av de saker som jag som lärare fått tänka mycket över. När antroposofiska ledargestalter som ovan kan uttrycka sig så påvert och när en presumtivt bildat människa som du ändå läser erbarmligt innantill, kan du inte förtänka mig i att sakna den språkliga medvetenheten som behövs för att hålla tänkandet på ett acceptabelt plan.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert
    • maj 25th, 2012

    Med uldklædte guder mente jeg ikke at de var det, men at ullefolket selv har gjort dem til det, og deri ligger hovedproblemet, at nogen som kan tænke for et stort følge af mennesker som ikke nødvendigvis mener at de er nødt til at lære at tænke selv, hvilket er en af hovedopgaverne i A.
    Og jo jeg har mødt de gamle, men jeg har aldrig tilbedt nogen, ikke dem og heller ikke Steiner, hans ideer derimod, dem elsker jeg at slås med.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  3. Jag lyssnar gärna och återkommande till det mänskliga ”mumlet”, ”muttrandet”, ”sorlet”, ”porlandet”, ”bruset” och ”knorrandet” på denna bloggen. Jag blir extra lyhörd, när du skriver om Antroposofiska Sällskapets (AS) identitetsvaga tillstånd i Sverige, efterlyser införande publikationer om antroposfisk meditation och ställer intrikanta, men sakliga frågor kring ett konkret exempel på ”den antroposofiska rörelsens intellektuella snobbism”. Ur konkreta egna erfarenheter i andra länder som t ex Norge, Danmark, England, Tyskland, Sveits och Ryssland kan jag underskriva på väldigt mycke av det du kritiserar.

    De traditionsbundna föreningsstrukturerna i AS med hierarkiska styrelseformer gör det svårt för människor som kommer med förnyande initiativ eller t ex har gjort egna meditativa eller andliga erfarenheter att komma till tals. När sällskapets chefer inte är intresserade av öppna samtal om brister och svagheter inom sina egna led, tvingas medlemmar som vill förnyelse att formulera sina åsikter utanför sällskapets egna forum. Din blogg är ett exempel av många sådana nya initiativ, vilket förmodligen är ett tecken på att AS sedan länge förlorat den funktion som det fortfarande kan ha haft för 20-30 år sedan.

    År 2008 var jag med om att starta en ny grupp på ”saklig grund” inom AS i Tyskland. Vi studerar och utprövar olika metoder i relation till att söka karmaförståelse, undersöker olika former för reinkarnationsterapi och övar gemensamt olika metoder i meditativ praktik. Alla i gruppen bidrar med sina erfarenheter, delar med sig av autentiska andliga och karmiska upplevelser och hjälper till att leda gruppemeditationer. När vi således arbetar fritt med teman och metoder som direkt berör de närvarande, är arbetesstilen taktfull och positiv. Detta betyder inte att vi inte diskuterar, har olika uppfattningar och även kommer i klinsch med varandra när samtalen kommer in på aktuella frågor inom AS. Allt oftare blir vi inbjudna att ge workshops på nationella konferenser i AS. Vi tolereras därför nu – för 10 år sedan var det inte så – av ledningen inom regionala grupper och på nationell nivå, men fortfarande är steget mycket stort till att ”våra” öppna och innovativa metoder kan bli vägledande för den antroposofiska rörelsen i allmänhet.

    Jag uppmuntrar därför alla antroposofiskt intresserade i de nordiska länderna att fortsätta den objektivt berättigade kritiken – så som Johannes på ett exemplifierande sätt gör här – av AS, så att i slutändan en tidsenlig samarbets- och umgängesstil kunde uppnås, vilket motsvarar människors verkliga behov av stöd i deras esoteriska och meditativa strävan. Ensam kan du nå långt när det gäller kontakt med den andliga världen. Det finns emellertid ingen enhetlig ”antroposofisk skolningsväg” i sig som är relevant för alla antroposofiinteresserade, men endast helt individuella insatser till andlig insikt. Jfr. Steiners uttalande (i min översättning från tyskans GA 125, sidan 126):

    ”Det finns ingen utveckling i sig, ingen utveckling i allmänhet. Det finns bara utvecklingen av den ena eller den andra eller den tredje, fjärde eller tusende människan. Och så många människor som det finns i världen, så många utvecklingsprocesser måste existera. Därför måste den mest autentiska skildringen av den ockulta kunskapsvägen i allmänhet ha en karaktär som på något sätt inte täcks av den individuella utvecklingen.”

    I detta uttalande finner jag en förklaring till varför den så kallade antroposofiska skolningsvägen har haft så svårt att få fotfäste. Å ena sidan påpekas att det inte finns någon universell metod för att uppnå andlig insikt, men att varje människa behöver sin individuella väg. Å andra sidan, en allmän beskrivning av en esoterisk metod borde utesluta de individuella aspekterna. Detta kan möjligen ha haft sin giltighet på Steiners tid, eller så tog han på denna punkt helt enkelt fel. Mitt intryck är att vi idag endast behöver mycket individuella erfarenhetsprotokoller kring meditation och esoterik. Allt annat – inklusive de traditionella antroposofiska beskrivningarna – är inte längre utfyllande nog för individens mycket intima strävanden. Våra olika livserfarenheter är alltför olika för att vi kunde sammanfatta en allmän antroposofisk skolningsväg som skulle vara giltigt för mer än en antroposof idag. (Nu finns det ju ett antal böcker och bloggar på tyska och engelska med sådana individuella erfarenheter och förhoppningen är att en del av detta översätts till de nordiska språken.)

    Det är emellertid oerhört viktigt att vi samtalar med varandra och med dem som redan har gjort några egna individuella erfarenheter. Det bästa är själfallet att träffas konkret i samma rum, men även kontakt genom internetfora och Skype kan ge fina möjligheter till ärlig och öppen kommunikation. Om taket kunde bli tillräckligt högt i AS för dem som redan tror sig ha uppnått något efter Steiners anvisningar och deras erfarenheter värderades utan fördomar, antar jeg att AS kunde bli en kulturell faktor så som han hoppades för 100 år sedan.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  4. @Jostein

    Hej Jostein, jovisst är det som du säger. Vi ”utanför” möts med tystnad, vilket betyder att vi inte tas på allvar. Naturligtvis är det så. Det är ett sätt att förinta politiskt inkorrekta – och så har det varit länge, det är en känd härskarteknik.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  1. No trackbacks yet.