Kan du tala antroposofiska?

♦ ♦ ♦ Då jag flyttade ut till Järna i mitten på sjuttitalet kommer jag ihåg att jag blev imponerad av de antroposofiska uttryck man svängde sig med då man talade med varann. Som till exempel att all teknik och maktstrukturer genomgående benämndes som ahrimanska, en term Steiner använde för förstelning och en sorts motsats till skapande liv. Medan en person som  i dagligt tal skulle betecknas som flummig  i dessa kretsar kallades för luciferisk, det vill säga en person med en svärmisk läggning. Där det levande på sätt och vis ”gått till överdrift”.

Båda dessa begrepp är centrala inom antroposofin, en sorts grundprinciper som betecknar upplösande respektive förstelnade (andliga) krafter (eller väsen) i världen. De markerar de ensidigheter som människan hela tiden balanserar emellan. En sorts livsprinciper.

Andra lika grundläggande begrepp är astralkropp och eterkropp, beteckningar för själens respektive kroppens formkrafter. En människa som till exempel är vredgad eller starkt utåtagerande visar en stark astralitet, medan en sjuk och svag människa har problem med det eteriska.

På Järna-slätten tänker man inte, man gör sig tankar om, ett uttryck jag inte hört någon annan stans. Och saker och ting förvandlas inte, de metamorfoseras. Begreppet kommer ifrån de formförvandlingar i det levande man kan iaktta hos t ex en växt, ett blad. Tankar kring bladmetamorfosen utvecklades ursprungligen av Goethe, som är husgud i varje antroposofiskt hem. Det påtagliga Goethe-intresset inom antroposofin kommer sig av att Steiner i ungdomen var Goetheforskare och ständigt återkommer till Goethes idealbildning.

Att antroposofin inte är en religion eller ”bara” en världsåskådning utan en kulturimpuls har väl knappast undgått den uppmärksamme. Ibland ersatt med uttrycket framtidsimpuls. En och annan antroposof  kan i dessa kretsar respektfullt omnämnas som en spirituell människa – och då inte i den gängse betydelsen kvick, fyndig utan i betydelsen andlig. Denna betydelse gäller också i uttrycket en spirituell ekonomi. Helt enkelt en andligt inspirerad ekonomi.

Ett annat ofta använt ord i antroposofiska sammanhang är ”princip” som används i olika sammansättningar. Särskilt Kristusprincipen, som avser det för mänskligheten förebildliga i Kristus livsgärning. Detta är den stora skillnaden i synsätt jämfört med det traditionella kyrkoreligiösa förhållningssättet som mer uttrycker den personliga relationen till Kristus. Förnekandet av antroposofin som religion blir genom genom denna fundamentala attitydskillnad mer gripbar. Ett annat ofta använt uttryck är det för utomstående obegripliga initiationsprincip blir civilisationsprincip. Med detta menas den omfattande verkan antroposofin (initiationsprincipen) har på människorna, för att i en (avlägsen) framtid prägla hela vår civilisation (civilisationsprincipen). Antroposofin omvandlar på sikt hela civilisationens förhållningssätt, typ.

Karma och reinkarnation är naturligtvis också centrala. I vardagsspråk kan man säga hon är inte riktigt inkarnerad, vilket i dagligt tal betyder ungefär utflippad. ”Hon måste ner i det fysiska”, kan man då säga i det man skisserar den principiella lösningen på problemet. En typisk kommentar till ett komplicerat relationsdrama blir på antroposofiska ”det måste vara något karmiskt” .

En utbredd uppfattning är att det finns antroposofer som inte vet att de är antroposofer(!). Det är människor som har hög moralisk svansföring och ett sinne för framtidsinriktade uppgifter. Men eminenta personligheter som till exempel Dag Hammarskjöld, Nelson Mandela, Vaclav Havel och Dalai Lama är något mer än bara omedvetna antroposofer, de betecknas som mikaeliter* – människor som för mänsklighetsutvecklingen framåt. Deras gärningar är mikaeliska.

Fröet är en mycket vanlig metafor då en antroposof vill ge känslan av något med utvecklingspotential. Man har lagt ett frö till något. En vagare variant är begreppet fröartad som mer uttrycker en intention. ”Verksamheten har något fröartat över sig”. Väsensartad  är också ett ofta använt begrepp som uttrycker inte bara det immateriella ”väsen”, i betydelsen andlig entitet, utan mer den andliga tendensen. På samma sätt uttrycker det vätskeartade mer en principiell kvalitet än en konkret vätska.

Liknande subtiliteter förekommer ofta i antroposofiskt språkbruk. De fyra elementen (jord, luft, vatten, eld) från antikens begreppsbildning lever här fortfarande i högönsklig välmåga. Man talar allmänt om luftelementet och vattenelementet som uttryck för en sorts kvalitéer. Klassisk är historien om läraren på Rudolf Steinerseminariet som på detta sätt ville komma åt det andligt-kvalitativa i begreppet värme som han karakteriserade som värmeelementet. Det dröjde några sekunder innan publikens fnissningar avbröt framställningen. Men han kunde också ha använt det lika förekommande begreppet  värmekvalitén.

Åtskilligt återstår i detta säregna fackspråk, men ovanstående torde ändå vara de viktigaste begreppen.

* Efter ärkeängeln Mikael som enligt antroposofisk uppfattning nu är tidsande.

                                                                                                             Johannes Ljungquist

Twingly BlogRank

Share                        
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 8.8/10 (5 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +4 (from 4 votes)
Kan du tala antroposofiska?, 8.8 out of 10 based on 5 ratings
  1. Eller så betyder ”initiationsprincipen blir civilisationsprincip” att man för att kunna etablera sig i samhället måste genomgå diverse utbildningar, tester och examina, varvid man individualiseras och alltså förlorar sin instinktiva benägenhet att tänka, känna, vilja och bete sig som sin familj, sin klan, sin stam eller rentav sitt folk eller ras, analogt med hur man i initiationsprocessen individualiseras genom olika träningar, prövningar och uppgraderingar.

    Behöver inte vara svårare än så. Men i en subkultur som räds och föraktar träningar, prövningar och graderingar kan detta vara helt obegripligt. Och man börjar hitta på allt möjligt fantastiskt.

    Tänk om det är så!

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  2. Det är nog fler antroposofiska uttryck som borde ha varit med i uppräkningen märker jag nu – inte minst det förskräckliga, men ack så vanliga andevetenskap som egentligen borde heta humaniora, för det låg nog mer i Steiners avsikt. Lika illa är det med begreppet andeforskare. Man tror det handlar om spiritistiska seanser. Huga!

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Anders
    • mars 15th, 2012

    @Johannes

    Geisteswissenschaft är från början ett vidare begrepp än humaniora, och Steiner tänjer detta begrepp till att omfatta något som vanligtvis ses som dess direkta motsats, nämligen naturvetenskap. Vad är då poängen med att försöka kalla detta för humaniora?!

    Observera också att man i namn på fakulteter etc. genomgående använder plural — Geisteswissenschaften — medan Steiner använder singular — Geisteswissenschaft. Om han velat knyta an till det gängse begreppet hade han absolut grundat ”Freie Hochschule für Geisteswissenschaften” istället 🙂 Men det ville han just inte …

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  3. Begreppet humaniora har sitt ursprung i andevetenskap, alltså ockultism. Det går tillbaka till Johannes Trithemius och längre än så. Läs på, vänner!

    http://en.wikipedia.org/wiki/Johannes_Trithemius

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  4. @Anders

    Kalla det vadsomhelst utom andevetenskap. Det ordet har förstört mycket för den antroposofiska integrationen i samhället. Vem kan respektera en världsåskådning som på fullt allvar svänger sig med ett sånt begrepp?

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  5. Se även http://en.wikipedia.org/wiki/Occultism#Occultism

    och inte minst http://en.wikipedia.org/wiki/Occult_science

    När Steiner kallar ockult vetenskap Geisteswissenschaft har det alltså föga att skaffa med de systematiska gissningsläror som idag går under namnet humaniora.

    Även om detta vore bekvämare. Ur ett rent marknadsföringsperspektiv.

    För det är väl det det handlar om här?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  6. @Pappan

    Din sarkasm indikerar att du inte förstått min kritik av Antroposofiska sällskapets ledning. Att behålla begreppet andevetenskap är bara en detalj – även om den är mycket talande – i en allmän slapp låt-gå-mentalitet vars konsekvenser vi ser tydligt idag. Jag har aldrig trott att ytliga marknadsföringsåtgärder skulle hjälpa. Egentligen tror jag att du vet det, du vill bara retas lite. Som vanligt.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Anders
    • mars 15th, 2012

    @Johannes

    Du får nog ta och precisera vad du har för problem med ordet innan vi kan komma vidare här. Varför kan man inte respektera en världsåskådning som använder ett sånt begrepp?

    @Pappan: ursäkta jag skrev något annat än jag tänkte där, skulle avgränsat tydligt i tid och språk.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  7. @Anders

    Andevetenskap. En vetenskap om andar? Andar i betydelsen spöken? Är det en sorts spiritism dom menar? Eller är det ett nytt namn på spiritism? Vetenskap om detta? Hur då? Ska man undersöka andarna?

    För mannen på gatan är vetenskap ett högt respekterat begrepp. Det är bevis, det är statistik, det är att genom upprepade experiment komma fram till oavvisliga resultat. Detta begrepp kopplas hos antroposoferna ihop med andar som står för flum, tron på spöken och vidskepelse. Det vill säga själva motsatsen till rationell vetenskap.

    Och du frågar varför man inte kan respektera detta… Jag tror inte man ens förstår vad antroposoferna lägger i begreppet. Det är en i det närmaste stötande obegriplighet.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  8. Din man på gatan menar även något med begreppet humaniora. Nämligen psykologi, historia, lingvistik, sociologi och så vidare. Menar du på fullt allvar att antroposofin så som Steiner utvecklade den ryms inom detta fack? I så fall räcker det inte att retas. Och det behövs inte heller. Ty den som menar det torde bli uppretad av att bara öppna en Steinerbok.

    Törs man fråga när du senast läste en sådan, och vilken det var? Bara för att bättre förstå hur du kan vilja översätta !antroposofi” till ”humaniora”?

    Jag har inga synpunkter på Antroposofiska Sällskapets ledning. I alla fall inga som ryms här. När de bloggar och har ett kommentarsfält blir situationen annorlunda. Det är alltså dina åsikter jag har synpunkter på. Inte på dig. På dina åsikter. De du framför här. Att detta retar dig förstår jag. Det är att beklaga, även om det är oundvikligt.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  9. De män på gatan jag har kommit i samspråk med i dessa frågor har oftast inga principiella svårigheter att skilja mellan ”natur” och ”ande”. Och har fascinerats, och förstått principen, när de förstår att Steiner kontrasterar ”naturvetenskap” mot något som därför måste kallas ”andevetenskap”. Det är nog mest du som är rädd för spöken. Män på gator är det inter. De kan tänka. De kan umgås med hypoteser. De kan respektera naturvetenskap och SAMTIDIGT förstå att det finns mer här i världen. Det är till dessa män Steiner vänder sig. Inte till spökrädda.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  10. @Anders: Geisteswissenschaft och Geisteswissenschaften skiljer sig lika mycket, och lika litet, åt som ”naturvetenskap” och ”naturvetenskaperna”. Självklart finns det naturvetenskaper. Geologi, botanik, kemi och så vidare. På samma sätt finns det andevetenskaper, dvs andevetenskapliga discipliner. På engelska är det vedertagna begreppet Occult Sciences. Inge konstigt med det. Därmed avses de klassiska disciplinerna inom andevetenskapen: astrologi, alkemi, tarot, kabbala och så vidare. Steiner avfärdar på inga vis dessa discipliner. Bibelfundamentalister intar stundom hållningen att endast det som står i bibeln (eller vald helig skrift) finns i verkligheten, allt annat är illusioner, djävulens påfund, distraktioner eller annat strunt. Tråkigt (och på sätt och vis konstigt) nog finns det en liknande hållning bland många som har sin sociala och andliga identitet i den antroposofiska rörelsen. Har jag inte hört talas om det eller själv hittat det bland Steiners 300 band, då finns det inte, eller är ovidkommande, eller otidsenligt, eller djävulens (Lucifers eller Ahrimans) påfund eller på något annat sätt suspekt. Givetvis en djupt ovetenskaplig och beklaglig inställning, vare sig det är fråga om natur eller ande.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  11. @Pappan

    Svenska antroposofer ser inte något fel i begreppet andevetenskap. Mina tre decenniers ifrågasättande har därför sällan mött någon förståelse. Jag menar att denna tondövhet är en av orsakerna till att antroposofin aldrig integrerats i det svenska kulturklimatet. Vilket naturligtvis är en tragik av stora mått. Men så är det. Konsekvenserna av en rörelse som inte kan kommunicera sin egenart är att den aldrig till fullo kan respekteras. Och internt är sönderfallet redan ett faktum. Så gå på i ullstrumporna bara.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  12. Ullstrumpor? Jag?? Hmmm… ja ja.

    Men faktum kvarstår: Att kalla antroposofi humaniora är väl spännande så länge man inte öppnar en Steinerbok. Eller vilken tänker du på? Frihetens filosofi, typ?

    Får författaren till böcker som Vetenskapen om det fördolda plats i din antroposofi?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • bibi
    • mars 25th, 2012

    Vad kul att du skriver om denna numera hemska terminologi! Jag står inte ut att höra alla dessa floskler! Verkligen dags för nytt vokabulär! Samt mera tydlighet kring begreppen!
    Antroposofi= humaniora, hmmmm

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  13. @bibi

    Nej humaniora är inte ett ord man kan använda istället för andevetenskap. Det var heller aldrig poängen. Poängen var det problematiska i begreppet andevetenskap och att detta aldrig setts som det problem det är. Hade man gjort det hade man för längesedan hittat ett bättre begrepp. Naturligtvis.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  14. Så vad skulle du själv säga i stället för andevetenskap?

    Vad säger du i stället för naturvetenskap?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  15. @Pappan

    Jag har inget förslag av skäl jag redan angivit. Jag menar att Steiners i och för sig lovvärda intention – att ge kunskapande i det andliga en vetenskaplig nimbus – var uppenbarligen OK i de tyskspråkiga länderna på den tiden. Uppenbarligen också idag. Men begreppet översatt till svenska var knappast OK då – och är det definitivt inte idag. Det är ett löjeväckande begrepp.

    Jag är inte ensam om att tycka detta. Många jag känner inom sammanhangen sätter citattecken i sitt minspel när de uttalar ordet andevetenskap. Det är klumpigt, det är pinsamt, det är ett begrepp man helst undviker att uttala utanför Steinerland. Och jag är brydd att jag här har fått klä skott för detta.

    Nej jag har (ännu) inget förslag till begreppsbyte – som alla andra – men jag menar att det är ett problem som visar bristen på självsyn inom rörelsen. Man vill inte ändra på något i Steinerarvet trots att vi lever i en på många sätt totalt annan verklighet idag. Förutsättningen för att ett sånt här uttryck skall moderniseras kräver en självsyn inom rörelsen och en vilja till samtidsanalys. Och den finns inte. För hade den funnits hade begreppet naturligtvis moderniserats för längesen.

    I en avlägsen framtid då man förhoppningsvis kommit på bättre tankar kan jag tro att inte bara begreppet andevetenskap kommer att skrotas utan också sammankopplingen andlig ”forskning” med vetenskap. För den behövs ju inte! Att Steiner ville det hade sina pedagogiska poänger på den tiden, men låt oss se det som just det. För antroposofin blir inte sämre för att denna koppling inte görs. Antroposofin är mycket, men knappast en vetenskaplig disciplin!

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Anders
    • april 3rd, 2012

    Ok, Johannes nu klarnar bilden. Det hade underlättat om du sagt från början att du inte vill se en sammankoppling mellan antroposofi och vetenskap, istället för att klaga på användandet av ett begrepp som har sin bakgrund i denna sammankoppling.

    Sen håller jag ju inte med dig i sak. Och jag undrar vad som blir kvar av antroposofin om man tar bort allt som hänger samman med (ande)vetenskap? En livsstil kanske? Laserade väggar? Vissa trossatser, t.ex. reinkarnation?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  16. @Anders

    För de som läst Forum för antroposofi är ifrågasättandet av antroposofin som vetenskap bekant. Vi hade en ordentlig debatt i ämnet. Men det var 12 år sedan. Men också här har frågan luftats (http://blogg.ljungquist.org/archives/2732).

    ”Vad som blir kvar av antroposofin om man tar bort allt som hänger samman med (ande)vetenskap?”

    Vadå allt? Nämn några exempel på det som faller bort av antroposofin om vi inte betraktar den som en vetenskap.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Anders
    • april 4th, 2012

    @Johannes
    Tack för länken så att jag kunde fräscha upp mitt minne!

    Jag har fortfarande svårt att ta till mig perspektivet att man kopplar bort den vetenskapliga sidan men samtidigt vill behålla Steiners forskningsresultat, tillsammans med deras praktiska tillämpningar. Det stämmer säkert att antroposofi omfattar såväl skolningsväg som livskonst, men var finns då kopplingen till att rekommendera specifika metoder och medel i olika sammanhang? Att hänvisa till tradition är en återvändsgränd (plus att det är närmast löjligt när det handlar om 90 år bara!)

    I mina ögon måste det mesta av det som berör praktiska livsområden falla bort utan antroposofin som vetenskap. Ta råd som man hittar här till exempel: http://www.husapoteket.org/lakemedel/morgonkalk-och-kvallskalk/

    Man kan jämföra med en släkting till mig som ska flytta till ett äldreboende som drivs av nunnor. Nunnorna lever ett liv i bön och arbete, och det sätter sin prägel på hur de bemöter andra människor. Där kan man verkligen tala om en genomgripande skolningsväg! Men nunnorna kommer inte med specifika rekommendationer om allt möjligt utifrån sin skolningsväg. Borde inte detsamma gälla för antroposoferna och den antroposofiska rörelsen?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  17. @Anders

    Hej Anders,
    Jag har aldrig förordat att man bör ta bort något ur antroposofin. Mina invändningar gäller hur vi talar om antroposofin, att vissa betraktelsesätt är föråldrade och för ett svenskt språköra ger fel signaler. Den okänslighet inför detta hos (alltför) många antroposofer är till förväxling lik det man normalt kallar sekterism. Den utmärks ju bland annat av en tilltagande dövhet inför det gängse språkbruket. Det ersätts av ett eget språkbruk, egna tankeregler – som man kompromisslöst hävdar gentemot en oförstående omvärld.

    Det du – och många med dig – kallar för Steiners ”forskningsresultat” är milt sagt svårbegripligt för alla utanför den antroposofiska begreppsbildningen. Hos många väcker begreppet löje. Sammaledes med begreppet ”andevetenskap”. Men det är bara ena sidan av problemet.

    Den andra sidan är att antroposofer behandlar dessa två begrepp som om de har samma dignitet som de gängse. Men att antroposofer uppfattar det så innebär ju inte att omvärlden därför gör det – tvärtom uppfattas detta språkbruk som ett pretentiöst agerande i lånta fjädrar. Vi vill betrakta meditativ verksamhet som ”forskning” och den antroposofiska meditationsmetoden som en ”vetenskap”. Det är därför knappast förvånande att detta likställs med New Age-flum.

    Att jag reagerar på detta språkbruk innebär naturligtvis inte att jag därför diskvalificerar Steiners så kallade ”forskningsresultat”. Alla uppslag han kommit med (som ligger till grund för bl a Syster Märtas husapotek) är impulser från en stor invigd. Att han kallar det för forskning och vetenskap uppfattar jag mer som ett uttryck för hans anspråkslösa läggning. Han ville se sig som en av andra forskare eftersom han förutsatte en större seriositet hos sina lärjungar. Av samma anledning kallade han sin metod för vetenskaplig för att han förutsatte att den – åtminstone så småningom – också skulle praktiseras av andra.

    Nu är det inte så. Att vi använder oss av hans anvisningar inom pedagogik, jordbruk, omsorgsvård och medicin är för att vi har ett förtroende för honom och hans initiationskunskap. Vi är inte i ett läge där vi kan skärskåda grunden för hans rådgivningar (som han ständigt ber oss om). Vi köper dom rakt av, eftersom vi inte kommit så långt än själva. Det är den enkla sanningen.

    För handen på hjärtat – hur många antroposofer forskar och har kunnat presentera forskningsresultat enligt en fastställd och redovisad metod? Problemet är att den inte alls är klart redovisad – och enligt antroposofisk konsensus skall den dessutom tillämpas olika av varje individ! Det motsvarar inte kriterierna för vetenskap och forskning.

    Att ändå hävda detta bidrar inte till att ge antroposofin en seriös framtoning.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  18. Man kan få intrycket att ditt uppsåt, Johannes, är att försvara och kamouflera en sekteristisk (bokstavstroende, dogmatisk etc) kärna med ett mer slipat, PR-medvetet ordval. Har du funderat över det? För vad du implicerar är ju att antroposofer är steinertroende, helt enkelt. Jag tror att många som tar Steiners intentioner på allvar inte känner igen sig i din beskrivning av problemet. Såvida det inte helt enkelt handlar om att sälja in en sekt till en rätteligen skeptisk och ofta cynisk omvärld. Varför man nu skulle vilja det.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  19. @Pappan

    Javisst är rörelsen präglad av Steinerister. Att de som tagit Steiners intentioner på allvar inte ser detta är märkligt. De om några borde se detta, eftersom de till skillnad från steineristerna också intresserar sig för livet utanför Steinerland, liksom vår tid. Jag tror du underskattar de som tagit Steiners intentioner på allvar. Det skulle ju innebära att de är Steinerister ändå after all.

    Och att som du reducera det skrivna till bara ett ytligt PR-trick ger om något tydliga indikationer på hållningen hos en traditionell steinerist. Att efterlysa modernisering både inåt och utåt skyr steineristerna som pesten.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  20. Fast jag får intrycket att ditt uppsåt, eller i alla fall dess konsekvenser, är att skydda steinerismen, ge den lite fräschare kläder. Problemet är väl just att det pågår en massa steinerism där det heter att det pågår antroposofi. Och förmodligen har gjort sedan Steiners dagar. Kanske rentav med Steiners goda minne. Har du tänkt på den möjligheten?

    Jag förstår inte riktigt ordet ”modernisering” i sammanhanget. Man ”moderniserar” väl inte typ Sagrada Familia. Man färdigställer den. Efter de ursprungliga principerna. Eventuellt får man riva de delar som fuskbyggts under åren. Men modernisera?

    För mig är det klart: Utan ett fungernade forskningsuniversitet kan metoder och resultat aldrig bli pålitliga för utövarna, än mindre trovärdiga i samhället. Kunskapsstandardisering är a och o. Att se till att alla menar samma sak med samma ord. Gör man inte det så missförstår man varandra så fort man försöker komma någon vart. Alltså försöker man egentligen inte komma någon vart. Man orkar inte hålla på och tjafsa hela tiden.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Helena
    • april 7th, 2012

    Bra formulerat Johannes – I like!

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  21. @Pappan

    Det verkar som du missförstår mig både här och där och då och då. ”Du får ett intryck” att jag vill skydda steinerismen. Jag tror inte många skulle hålla med dig om det när de läser Mummel i köns texter om antroposofi. Men vad kan jag göra åt det?

    Sen vet jag att du har svårt för begreppet modernisering med dina värdekonservativa värderingar. Kalla det nåt annat då.

    Vad jag menar är att sällskapet och rörelsen inte har utvecklats. Att den på många sätt stått stilla har jag berört i många mummel-texter. Och när sådant sker tvingas det stillastående förr eller senare att röra på sig. Ju senare desto smärtsammare. Eftersom tiden och människor hela tiden är stadda i förändring. Om en förening står stilla är det oorganiskt och kommer med tiden att korrigeras. Vare sig man vill eller inte.

    Vill man korrigera detta missförhållande brukar det kallas modernisering. Men visst – du har många med dig i din strävan att upprätthålla status quo. Inte minst steineristerna.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
    • Ulf
    • april 7th, 2012

    Får man komma med ett förslag fast man bor långt från Steinerland? ”Andlig vetenskap” låter i mina språköron betydligt mer respektabelt än ”andevetenskap”. Det är nog inte bara jag som får associationer till Ghostbusters och TV-program där andfådda reportrar smyger omkring med ficklampor i källarna på hemsökta hus.

    Förresten skulle det vara intressant om någon kunde förklara för en utsocknes vad antroposofins/Steiners Geisteswissenschaft är i praktiken? Någon slags avancerad meditativ eller introspektiv metod? En vetenskapsfilosofi? En andlig livshållning? En mer konkret beskrivning kanske också kunde vara en utgångspunkt för hur olika begrepp på svenska kan användas.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Stefan
    • april 7th, 2012

    Detta blir min första kommentar på denna intressanta blogg! Om jag får kommentera ”Johannes” och ”Pappans” meningsutbyte tänker jag såhär:

    Jag uppfattar att Johannes ambition är att kalla en katt för en katt. Det handlar egentligen om att skilja antroposofi från Steinerism – en fråga som jag grubblat över själv på sistone. Varför just ordet ”andevetenskap” eller ”andlig forskning” är på tapeten förstår jag inte, men det kanske är särskilt problematiskt. Jag skulle istället börja med själva begreppet ”antroposofi”. Om nu det ska betyda någon som nyttjar den antroposofiska _metoden_ såsom den lärts ut av ffa Steiner, då är antalet antroposofer ganska litet. Men alla nya upptäckter som tillkommit enligt sådana metoder, hur små de än må vara, är i så fall en del av antroposofin och därför kan antroposofin bara växa och utvecklas. Om antroposofi istället ska beteckna den verksamhet som bedrivs och förvaltas av antroposofiska sällskapet m.fl. institutioner, då är antalet antroposofer större. Antroposofin i sig är dock i så fall avslutad och består helt enkelt av att lasera sina väggar och preparera sina kohorn på ”rätt” sätt, att hänvisa till auktoriserade Steineruttolkare och på olika sätt förvalta men icke förändra ”arvet efter Steiner” i väntan på hans återkomst i det eteriska eller liknande.

    Jag kan sympatisera med ambitionen att man borde kalla detta senare för Steinerism snarare än antroposofi. Begrepp som ”andlig forskning” eller ”andevetenskap” blir då också meningslösa. Forskning implicerar att man utforskar något – antingen något okänt eller omprövar något känt. Oavsett vad man anser om vetenskapligheten bakom Steiners metoder, så har vetenskap aldrig handlat om att propagera och vidmakthålla gamla ”sanningar”. Det är snarare en uppgift för ett bibliotek eller museum. En museiintendent kan såklart göra sig egna inre bilder av skeendena bakom de objekt som museet förvaltar, men det är inte nödvändigt att så sker och därtill kan ju också vem som helst från allmänheten göra likadant.

    En dag som denna (påskaftonen) är det värt att särskilt uppmärksamma att jordiska ambitioner må bli till stoft, men impulsen de tillfälligt var ett kärl för lever vidare. Antroposofiska sällskapet blev inget nytt FN som kunde leda världsutvecklingen. Nähä. Men om det nu inte blev så, hur är då världsutvecklingen? Finns det, om man lyfter blicken ovanför Gesamtausgaben och blickar förutsättningslöst ut i samtiden, en rimlig framtidssyn som kanske trots allt inte är så långt ifrån antroposofiska grundprinciper? Håller t.ex. den sociala tregreningen på att ske mitt framför näsan på oss, medan vi känner oss missförstådda och grubblar över vad Steiner menade? Kanske finns det många ”antroposofer” därute, som aldrig hört talas om antroposofin? Missar vi skogen för alla träden?

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  22. Den eventuellt dödfödda eller språkligt omöjliga grejen med ”andevetenskap” är att det motsvarar begreppet ”naturvetenskap”. Motsvarigheten till ”andlig vetenskap” skulle då bli ”naturlig vetenskap”, vad nu det skulle vara. Men om det ändå inte finns någon utarbetad OCH PRAKTISERAD andevetenskap så är väl frågan om begrepp för den (för något som inte finns annat än som teori eller luftslott) närmast en akademisk fråga, om uttrycket tillåts. Alltså begreppet andevetenskap är helt enkelt sakligt (andevetenskap/naturvetenskap).

    Problemet, som jag ser det, är inte att begreppet andevetenskap är språkligt klumpigt och svårsålt, utan att det inte finns någon reell motsvarighet till det. Ingen bedriver denna vetenskap. I alla fall ingen som erkänns av Antroposofiska Sällskapet, som ju är den institution som gör anspråk på att vara den officiella förvaltaren av arvet efter Steiner, den produktive upphovsmannen till begreppet andetetenskap.

    Såhär: Kom upp med lite övertygande andevetenskap så skall vi nog tugga i oss ordet andevetenskap också. Annars fastnar vi i såna här löjliga debatter. Frågan rör egentligen inte kejsarens nya kläder. Frågan rör själva kejsaren.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  23. Den här wikin är väl annars rätt ok?

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Antroposofi

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  24. @Ulf

    Hej Ulf,
    ”Andlig vetenskap” är fint, men redan upptaget. Christian science heter en religiös riktning i USA. Men visst låter det Ghostbusters över andevetenskap. Vad andevetenskap är i praktiken? Så vitt jag förstått är det en genrebestämning, en sorts övergripande begrepp för ett kunskapande i andliga ting. Även annat än antroposofi kan i princip inrangeras här, även om det sällan talas om det. Men principiellt ska man kunna säga att all antroposofi är andevetenskap men all andevetenskap är inte antroposofi. Men som sagt, det pratas sällan om detta.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  25. @Stefan

    Hej Stefan,
    Jag skulle säga att antroposofin i grunden är en världsåskådning (fast många skulle definiera den som något annat, t ex en skolningsväg, eller vetenskap).
    Jag är övertygad om att det finns djupt seriösa och självständiga antroposofer som har nått långt på sin utvecklingsväg med hjälp av antroposofin.

    Däremot upplever jag Antroposofiska sällskapets roll som djupt problematisk när det gäller att företräda antroposofin. Ledarskapet har så länge jag vet enbart sett som sin uppgift att förvalta arvet. Sällskapet är ett museum.

    Detta har resulterat i noll inspiration för de praktiska verksamheterna som saknar förmåga att förnya sig. De sköter sitt som de alltid gjort, vilket är fint och många gånger beundransvärt, men stigarna är upptrampade och förnyelse är väl inte det man först tänker på i det sammanhanget.

    Ett sådant exempel är tregreningen. Ledningen kommunicerar inte nya synsätt på tregreningen. De anser inte att det är deras sak, och blick ut i samtid eller framtid stannar vid några pliktskyldiga rubriker på en och annan sommarkurs där man inte kommer fram till någonting. Jag är övertygad att det finns kompetenta antroposofer som har viktiga saker att berätta, men det stannar vid enstaka föredrag för en begränsad krets. Det bidrar inte till ett mer generellt utvecklande av ett kollektivt antroposofiskt medvetande.

    Att det finns många antroposofer som inte vet att de är det är en allmän förmodan antroposofer emellan. Men bristen på ledarskap omöjliggör några initiativ i frågan.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • FD
    • februari 8th, 2013

    Nej
    antroposofin är ikket en världsåskådni g Johannes.Det är inte korrekt.Det finns tolv världsåskådni gar.Antroposofin kan skåda dem alla.Människan kan skåda från alla de tolv .
    Men antroposofin är ingen åsikt,inget tyckande,ingen vetenskap.
    Andevetenskap,isåfall ja.Anden kan verka överallt.I olika former.Antroposofin är isåfall visheten om andens mänskliga vara…
    men jag finner det mest intressant att det öh taget är möjligt att verka 40 år inlm en sak utan att med
    den djupaste längtan av all kraft för sig själv och med hjälp av en o annan bok kanske,klargöra tydligt i sin tanke vad det är man håller på med.Och varför.Och varför man började en gång.Och hur man vill gå vidare.Vad man vill stå för.För nånstans tror jag det är där vi finner kärnfrågan i problemställningen kring antroposofins verkan .Och ja tack Jostein,den är ingen oberoende kraft utanför oss.Hemligheten häri ligger nog i,att den s a s är precis det vi gör den till.Faktiskt.Det är precis så antroposofin blir.Vi kan använda den i en världsåskådning i ett konstverk i en
    skola.Men den ÄR inte dessa.Den kan prägla dem och uppfylla dem och de kommer då te sig annorlunda än utan den…

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  26. @FD

    Steiner talade om 12 världsåskådningar ur ett mer filosofiskt perspektiv och han ville inte att antroposofin skulle betraktas som en världsåskådning. Detta hindrar inte att antroposofin i praktiken uppfattas som en världsåskådning av sina anhängare. Även om de som du inte skulle hålla med om det. För vi tror på den världsbild Steiner målat upp för oss i alla sina enskildheter. En mer sanningsenlig och begriplig beskrivning har jag inte hittat. Och det är också så omvärlden betraktar antroposofin. Sen spelar det ingen roll hur konstiga begrepp vi antroposofer hittar på för att beteckna antroposofin. En del skulle till och med kunna säga att antroposofin är en religion – och de skulle åtminstone till en viss del ha rätt. För de flesta antroposofer – och jag har träffat många under mina drygt 30 år i Järna – har ett religiöst förhållande till antroposofin. Antroposofin är inget de prövar som Steiner önskade, antroposofin är något de tror på. Även jag.

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)