Karmiska strömmingar på antroposofisk världskongress

♦ ♦ ♦ »Det är en öppen fråga om det är Antroposofiska Sällskapet (AS) som kommer att kunna besvara de avgörande frågorna i världen idag eller ej«, var den överraskande summeringen av den antroposofiska världskonferensen i september, redogjort för i Forum Antroposofi (4/16). Låter det pretentiöst och överdrivet? Många skulle säga det – men knappast antroposofer. AS är nämligen inte vilken liten förening som helst, det ses som själva navet kring vilket det antroposofiska livet kretsar.

Frågor rörande AS är viktiga för varje seriös antroposof. Och uttalanden därifrån om tidsskeendet tas på blodigt allvar, även om det som här närmast har karaktär av hybris. Centralt är julmötet, en omstrukturering av AS som Steiner genomförde för drygt hundra år sedan och som man ständigt återkommer till, eller som den svenske generalsekreteraren skriver i sin rapport från mötet.

»En fråga som genomströmmade mötet var om vi kan använda de kommande sju åren till att arbeta för en konsolidering som gör att vi kommer närmare de impulser som då gavs.«

För att kunna ”besvara de avgörande frågorna i världen i dag” borde man rimligtvis sysselsätta sig med dem, kan tyckas. Men i antroposofernas medlemsblad nämns inte ens vilka frågorna är. Och så har det varit för det mesta. I AS tyskspråkiga medlemstidning Das Goetheanum nämndes till exempel inte ett ord om andra världskriget medan det pågick (1939-1945). Därför kunde knappast ”de avgörande frågorna” besvaras eftersom de inte existerade. Det är som om den antroposofiska verkligheten befinner sig i en bubbla utanför tidsskeendet.

Ändå vill man ge intryck av att stå mitt inne i tidsproblematiken. Många tror nog att det är så. I den rapport den svenske generalsekreteraren skrivit i medlemstidningen staplas fraserna på varandra, ”man vill arbeta för att se tidsfrågorna, stå i öppet utbyte och ansvara för antroposofin i världen”. Och man ställer de ständigt återkommande frågorna.

»Vad är brännpunkten i våra uppgifter de närmaste åren? Vad är utmaningen i den tid vi lever i? Kan vi idag komma till att arbeta mer inkluderande, utjämnande och förbindande? Vilka impulser kan vi se som pekar mot framtiden? Vad kan vi göra tillsammans? Kan vi skapa en vändpunkt som har följder, konsekvenser?«

img_4504Så håller det på. Ständigt dessa frågor som aldrig får några svar. Men mitt i det högtravande kommer en ofrivillig lustighet då man talar om sammanstrålandet av olika karmiska strömningar, som tryckfelsnisse gör om till ”strömmingar”. Ett uppiggande avbrott i de pretentiösa högtidligheterna.

De ständiga upprepningarna kommer mig osökt att tänka på tidskriften Kvällsstunden, en tidning avsedd för svenskamerikaner i kvallsstundenUSA med ett sentimentalt förhållande till sitt gamla hemland. Tidningen består mest av gamla berättelser från hembygden i en svunnen tid. Efter några årgångar återpubliceras samma berättelser igen. Ingen märker något. Och även om de gör det spelar det ingen roll, det viktiga är att vidmakthålla drömmen om det gamla landet.

Och så är det på sätt och vis även med AS:s svenska medlemsblad. Önskeföreställningar om antroposofins stora betydelse i världen upprepas ständigt i förutsägbara klyschor och politiskt korrekta frågeställningar i framställningar där tiden tycks ha stannat vid Rudolf Steiners död 1925.

För en utomstående torde de pretentiösa anspråken i antroposofin vara svårförståeliga. För en antroposof är de en självklarhet. De betraktar inte denna världsåskådning från den undanskymda plats samhället tilldelat den utan som en framtidsmodell i vardande. Och kanske är denna typ av texter trots sina brister ett försök att manifestera en antroposofisk själskultur.

                                                                                                             Johannes Ljungquist

Twingly BlogRank

Share                        
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (2 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)
Karmiska strömmingar på antroposofisk världskongress, 10.0 out of 10 based on 2 ratings
    • curt jansson
    • januari 11th, 2017

    ”För att kunna ”besvara de avgörande frågorna i världen i dag”
    borde man rimligtvis sysselsätta sig med dem, kan tyckas.”

    Jo, det kan nog tyckas. Ser man sig som strömming, kan det dock bli svårt att göra avtryck i världen, då dessa (i sig moraliskt och andligt säkerligen högtstående) varelser har ovanan att simma i stim…

    Återigen en fullträff, Johannes! Tack!

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: +1 (from 1 vote)
  1. Mycket är omskakande, och en del är chockerande i dagens samhälle. Hit hör att en person som Donald Trump nu är på väg att överta posten som USA:s president. Hur har det blivit möjligt och vad är bakgrunden till det?

    Sen jag började intressera mig för antroposofin för 45 år sedan har jag bl a försökt förstå historien ur ett antroposofiskt perspektiv. Ett perspektiv man först stöter på är Rudolf Steiners beskrivning av en rad kulturepoker som han menade följer på varandra i historien, med början i en ”urindisk” kulturepok för mycket länge sedan, som en första kulturepok efter sista istiden. Idag lever vi i vad som betecknas som ”medvetenhetssjälens” epok, som tog sin början under medeltiden, med rötter mycket i Väst- och Centraleuropa. ”Logiken” i historien talar för att den om 1 600 år kommer att följas av början till en ”slavisk” kulturepok, med rötter i vad som lever i det slaviska området. Den kommer då att utvecklas som en sjätte kulturepok efter sista istiden. Och den kommer i sin tur att följas av vad som kan betecknas som en global ”amerikansk” kulturepok. Om historien fortsätter att följa samma huvudmönster som hittills kommer den att börja vara runt 5 800 e Kr och utvecklas fram till slutet av 7 000-talet e.Kr.

    Det kan ju kanske framstå som en hybris att tänka och påstå något sådant och ännu mer störande att historien skulle vara ”förutbestämd” på det sätter. Men beskrivningen går ganska bra att belägga för tiden från sista istiden och fram till medeltiden.

    Vad kommer sig då den alltmer påtagliga dominansen av amerikansk kultur idag sig av? ”Den” kommande globala amerikanska kulturepoken kommer ju enligt antroposofin först att börja utvecklas om 3 600 år!? Men förhållandet klarnar, åtminstone delvis, om man ser närmare på möjliga underrytmer till kulturepokerna, och också noterar ytterligare ett förhållande.

    Början och slutet av utvecklingsprocesser ”är” mer förutsägbara. Bara den centrala delen av perioderna utvecklas mer fritt. Rudolf Steiner beskriver början av kulturepokerna som upptakter. I Bibeln framträder förhållandet med den strikta beskrivningen av de sju skapelsedagarna i första Mosebok och av sju församlingar, sju ”sigill” och sju vredesskålar i slutet av mänsklighetens utveckling på jorden som den beskrivs i Johannes Apokalyps. Lite mycket att smälta kanske, men håll ut.

    Finns det underrytmer till kulturepokerna? Historien talar för att det gör det. Den andra sjundedelen av vår nuvarande kulturepok började i början av 1700-talet med Upplysningstiden och kommer att pågå fram till 2030. Den sista sjundedelen av perioden började 1985/86.

    Jag beskriver inte en ”mekaniskt” verkande process, men strukturen i en underström av historien som gör den yttre historien förståelig. Ur det längre perspektivet på historien framstår den tid vi nu lever i sen mitten av 1980-talet som en ”förspegling” av den kommande ”amerikanska” kulturepoken.

    Det gör mycket förståeligt. Den amerikanska kulturen är byggd av människor från stora delar av världen som på olika tidpunkter och sätt invandrat i Amerika. Men vår tid uppvisar också företeelser som är en föraning av vad som är anlagt att utveckla sig flera skikt längre fram i historiens ström, och som utvecklat sig i andra former också tidigare i historien.

    Utvecklingen av det ”Europeiska Huset” under perioden talar för att det delvis byggs av människor i ledande positioner som förstår historiens gång och de uppgifter den ställer oss inför. I föredrag om Tempellegenden beskriver Rudolf Steiner hur den enligt Livius hanterades av de sju första mytiska romerska kungarna. Det ger utgångspunkter för att utveckla det vidare idag. Det Europeiska Huset är inte färdigt än. Mönstret i underströmmen i historien talar för att vi nu under perioden 2012-2018 genomlever år som vore den riktiga tiden att utlokalisera kulturfrågor ur bygget av det Europeiska huset till en Europeisk kulturhuvudstad i det östeuropeiska området, som en bro till östslaviska området och den spiritualitet som lever den ryska kulturen med bl a Dostojevski inför framtiden. Under de följande sex åren vore den riktiga tiden att utlokalisera alla frågor ur huset till en ”rättslivshuvudstad” i Centraleuropa med uppgiften att bygga Europas rättsliv inför framtiden, baserat på social rättvisa och medmänsklighet som de mest grundläggande principerna. Och under åren från 2024 och fram till 2030 stöder underströmmen i historien utvecklingen av ett näringsliv baserat på (global) solidaritet och med människorna runt jorden och ansvar mot jorden, utvecklat i samverkan mellan producenter, inklusive medarbetare, handlare, och konsumenter, och företrädare för miljöintressen som fjärde part i näringslivet.

    Det är de tre sista uppgifterna i bygget av det Europeiska Huset som ”tempel”och som den amerikanska kulturen utvecklar som vrångbild.

    Omvandlingen av Rudolf Steinerseminariet i Järna till en antroposofisk entreprenörsutbildning sen ett antal år är ett annat uttryck för antroposofin, liksom Vidarstiftelsen och Vidarkliniken är viktiga delar av antroposofin.

    Men det egentliga Allmänna Antroposofiska Sällskapet saknar fortfarande en organisation för samverkan mellan antroposofiskt baserade organisationer och verksamheter. En sådan finns bara som anlag, i lös form. Först med bildning av en sådan kommer antroposofin som ”sällskap” att bli vad Rudolf Steiner började initiera med Julmötet. Liksom det Europeiska Huset är det inte heller färdigt än. När (om) de blir färdigbyggda i enlighet med sin natur kommer båda att vara centralt viktiga i mänsklighetens och Europas fortsatta utveckling.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  2. … att fylla sina fullständiga uppgifter inför framtiden.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • ja
    • maj 12th, 2017

    ”Solve et coagula”, lös upp och foga samman. Ju mer det antroposofiska bygget löses upp, desto större möjlighet för essensen att fällas ut och transformeras vidare.

    Tycker mig märka att självgodheten på Rudolf Steinerseminariet och Vidarkliniken har fått pyspunka, det välkomnas. Luften är lättare att andas och Kejsaren är nästan naken. Nyktra blickar mötas, väckta ur sin törnrosasömn.

    Snart gror nya frön.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  1. No trackbacks yet.