”Antroposofi betyder att man förstår liksom att förhålla sig till någonting”

♦ ♦ ♦ Mummel i kön har ofta framhållit att en av Antroposofiska sällskapets mest självklara uppgifter borde vara att formulera antroposofins egenart på ett för allmänheten begripligt sätt. Dessvärre håller få inom rörelsen med om detta, vilket är obegripligt för utomstående. Men antroposofer menar att en ”officiell” formulering skulle frånta dem initiativet att själva formulera sig i frågan. Men vem skulle neka dem det? En bra formulering behövs för de som har svårt att själva uttrycka vad antroposofin handlar om.

För att det är svårt att beskriva vet vi alla. Mycket svårt.

Därför blir det som det blir, vilket nedanstående text är ett exempel på. Det är en transkribering av en inspelad intervju med en antroposof (som ville vara anonym!) gjord för en hundrapoängsuppsats i religionskunskap. Att antroposofen in spe ville vara anonym kanske bottnade i en viss självinsikt, vad vet jag. För svaren gör knappast intervjuaren klokare. Inte läsaren heller. Men här är valda delar av intervjun avsedd för alla antroposofer som inte vill ha en officiell förklaring på vad antroposofin handlar om. Och handen på hjärtat – skulle ni ha gjort det bättre själva?

»Kan du börja med att förklara, vad är antroposofi?

Det går inte, därför att det råder livlig debatt om det. Det är alltså alla möjliga typer av uppfattningar. En del menar att det är antroposofi. Jag skulle inte mena att det är det, men att det går parallellt med det så att säga. Antroposofi, skulle jag säga, det betyder att man förstår det man sysslar med, så man förstår liksom att förhålla sig till någonting.

Antroposofin är klurig. Man har t o m givit ut  den som serie!

Antroposofin är klurig. Man har t o m givit ut den som serie.

Egentligen vad det än är, naturvetenskap kan det ju vara i högsta grad, för att det är där det börjar. Man behöver ju då ett sinne, man behöver ha med sig det naturvetenskapliga förhållningssättet till det hela, annars så kommer du ingenstans. Annars blir det mystik, och det kan man ju tycka är hur glassigt som helst. Men då kan man säga att då har man inte åstadkommit antroposofi, för det är någonting man gör.

– Det är svårt att läsa sig till antroposofi för man har ju ingen förståelse för det

Nej, därför att det är, det man kan säga, som många andra också kan säga, det är en väg. Lika mycket som naturvetenskapen är en väg, vad du än är. Du ska bli en elektriker, du ska bli… ja vad du än vill bli så måste du först få ett förhållande till det. Det är väldigt viktigt att man då kan se på ett naturvetenskapligt sätt. Men just det att du ser någonting utanför dig, och det är bara på ett sätt, och därmed punkt. Då behöver du skapa dig ett förhållande till dig, som du gör i naturvetenskap.

Så enkelt är det, och så är det så att säga det med det mera sublima också, när man kommer in på dina förnimmelser, då måste du kunna sortera dem: ”det här är mina emotioner, och det här är någonting jag får utifrån”. Precis som att någon slår mig på benet, då känner jag att det här inte är jag utan det kommer utifrån. Så när nån säger någonting, så känner jag mig berörd. Så jag svarar med mina emotioner, så där måste man redan ha lärt sig det här naturvetenskapliga. Har man inte gjort det, utan bara moschar ihop allting, då blir det inte bra.

Antroposofi-en-sammanfattni– Vad ska den här kunskapsvägen leda till då?

Den ska leda till vad man vill att den ska leda till. Du kan studera naturvetenskap på den, det är bara det att du skapar dig ett förhållande till det, som ger insikter för livet. Hur fungerar jag i förhållande till detta? Vad betyder det här verkligen att naturvetenskapen säger så, och så skapar man en bred bild. Ett perspektiv. Bredd, djup och höjd i ett perspektiv. Och det är också det medvetande perspektivet som det handlar om att man vidgar. Så det är inte bara inom måleriet man har det. Utan man pratar om ”nu ska det vara lite bredd på saker och ting”, ja men utan djup, vad handlar det om då? Det måste vara lite högt i taket också, inte PK hela tiden. För då går det ju inte. Man måste ju kunna arbeta med saker och ting, och det betyder inte att det är respektlöst. Det handlar om att man vill förstå, man vill gå på djupet. Och det är sådana ideologier som PK till exempel.«

Att antroposofer har svårt att formulera sig är inget att göra åt. Men genom att i broschyrer och officiella publikationer trycka upp representativa beskrivningar på antroposofin skulle i alla fall begränsa de skadeverkningar sådana här redogörelser utgör. Hade en sådan broschyr överlämnats efter intervjun hade skribenten fått en större klarhet då h*n skulle skriva sin uppsats. Då hade uttalandena framstått som vad de var – ofokuserade och svårbegripliga.

                                                                                                             Johannes Ljungquist

Twingly BlogRank

Share                        
Mummel har i tidigare krönikor (dels en kortfattad beskrivning vad antroposofi handlar om och dels en fråga-och-svar-text) lämnat bidrag till detta komplicerade ämne.
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)
  1. Den diffusa och osammanhängande rappakalja som kommer fram i den här intervjun, har lite eller ingenting att göra med antroposofin, som jag definierar den.
    Vad är så antroposofin? Vad handlar antroposofin om? Vad är det särskilda vid antroposofin?
    Antroposofin är traditionellt namnet på Rudolf Steiners filosofi eller spirituella människosyn. Ibland kallas den för världsåskådning. Antroposofer – de som studerar hans verk eller är anhängare av denna syn på människan – är snabba att använda Steiners egen beteckning, nämligen att den är ett kunskapsväg som leder det andliga i människan till det andliga i kosmos. Vad Steiner skrev efter denna meningen, beaktas oftast inte. En sådan mening blir då gärna abstrakt. Jag vill här försöka mig på en (något mer genomarbetat) förklaring av antroposofin, som skulle kunna fungera i dagens utväxling och debatt:
    Antroposofin arbetar på ett antal antaganden. Den förutsätter att människan är en andlig varelse, ett andligt väsen – utöver att ha kropp och själ. Varje människa har funnits före födseln och fortsätter att existera efter döden. Efter en andlig tillvaro för ett liv (som oftast kallas ”inkarnation”, efter latin) här på jorden, föds vi på nytt. Det är normalt att vi växlar mellan att vara kvinna och man. Förutom oss finns det flera andra andliga väsen som inte verkar direkt inn i det fysiska, men som bidrar till att världen ser ut som den gör för våra yttre sinnen.
    Antroposofin hänvisar inte bara på ett andligt perspektiv liksom många religioner och andra andliga riktningar gör, men ger specifika själshygieniska övningar. Den bidrar till en meditativ praxis, för att utveckla andliga sinnen, så att vi kan börja att inspektera den andliga sidan av tillvaron. Självfallet sker detta också i många esoteriska riktningar idag. En omedelbar inblick i tidigare liv och förståelse för hur ödesförhållanden uppstår och samverkar – utvecklas genom regelbunden meditation och så kallade karmaövningar som Steiner gav. I sina föredrag gav han många exempel på hur kända människor i historien reinkarnerade och tog upp sina erfarenheter från tidigare liv. Två sådana exempel handlade om Henrik Ibsen och August Strindberg.
    En sådan expansion av medvetandet mot det översinnliga, som Steiner påstod sig ha utvecklat, bildar grunden för den praktik och metodik vi finner inom t ex waldorfpedagogien, den antroposofiska medicinen och biodynamisk odling. Här bearbetades idéer, ställs diagnoser och genomförs en praktik utfrån ett andligt perspektiv på naturen och människan. En vidareutveckling av antroposofin utöver vad Steiner presterade är möjligt, när ett ökande antal människor uppnår andlig insikt. Och när de därur bidrar till en natur- och människovänlig kultur och teknik och ett socialt samhälle utan exploatering av individer, grupper, människor eller nationer. Antroposofin ger möjlighet att betrakta den fysiska verkligheten som en ofullbordad, oavslutat tillvaro. Vad människan och världen kan vara utöver vad de är idag, är latent närvarande i den andliga världen. Eftersom friheten är själva medlet att förverkliga mer av detta påstådda andliga potential, ligger det i varje människas individuella och sociala ansvar, om man kommer att förverkliga något eller inte. Antroposofin beskriver framtiden – både för den enskilde och för hela världen – som ett slags andligt förslag, men huruvida detta latenta kommer att hända så, motsvarande eller på et annat sätt, är helt öppet. Antroposofin är på grundval av ovanstående det som den enskilde kan formulera som sin individuella erfarenhet av något andligt. Antroposofin är alltså en personlig uppfattning om vad man har erfarit andligt – men ingen personlig tro. Antroposofin är självupplevd visdom – spirituell empirism. Antroposofin är sunt förnuft eller vår tids bondförstånd.

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Gert Langhoff
    • november 9th, 2015

    Hahahaha, det lyder som en joke!

    Troede det var ”rokokoposten” som vi har i danmark, det er en avis der kun skriver ironiske artikler…

    kolla här:
    http://rokokoposten.dk/2015/09/08/drengebarn-uden-diagnose-fundet/

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  2. Josteins inlägg finns också på Facebook, vilket ledde till en diskussion där delar visas här nedan.

    Johannes Ljungquist
    Jostein, dina texter är skrivna inifrån rörelsen och framstår mer som en seniors kunniga sammanfattning – för antroposofer. DE har inga svårigheter att förstå dig. Men läsarna av t ex en dagstidning kommer att ha avsevärda svårigheter att relatera till innehållet. För att en allmänhet skall ha en chans att få ett förhållande måste man positionera antroposofin i samtidens förståelsehorisont. Det var det jag försökte i en tidigare krönika, vars länk du hittar längst ned i min senaste krönika här ovan.

    Jostein Sæther
    Det er klart at det må finnes helt ulike forklaringer for antroposofi for ulike grupper og i ulike land. To forklaringer for den svenske dagspressen kunne lyde slik:

    Svårighetsgarad 1.
    Antroposofi är mänsklig visdom. Den är en världsbild grundat av Rudolf Steiner. Den är också en människosyn. Waldorfpedagogik, biodynamisk odling m m. utgår från tankar om en andlig värld. Varje människa består av kropp, själ och ett andligt jag. Jaget lever flera liv på jorden. Den antroposfiska människobilden ger impulser till uppfostran, skola och vård. Individen stöds i sina medfödda förmågor. Och uppfostras til frihet och självständighet.

    Svårighetsgarad 2.
    Ordet antroposofi betyder mänsklig visdom, jfr teosofi = gudomlig visdom och filosofi = kärlek til visdom. Antroposofin är en världsbild och en människosyn grundat av Rudolf Steiner. De antroposfiska ideerna om en andlig dimension ledde till waldorfpedagogiken, den biodynamiska odlingen m m. Antroposferna i Järna och annorstädes tar reinkarnation på allvar. Människan består av kropp, själ och ett andligt jag och lever flera liv efter varandra på jorden. Uppfostran, skola och vård arbetar utifrån de andliga förmågor som individen bär inom sig sedan födelsen. Målet för waldorfskolorna är frihet och självständighet i omdömesbildningen.

    Jostein Sæther
    Jag har nu läst din krönika igen, men det är svårt för mig at relatera direkt till den svenska ”samtidens förståelsehorisont” och att positionera antroposofin i den. Ovanstående två definitioner låter därför också abstrakta. Det är därför jag hävdar at den fruktbara vägen för antroposoferna är att gå inn i den konkreta debatten som finns här och där, så att man möjligen kan komma i direkt samtal ut ifrån de aktuella frågorna som folk har.

    Jostein Sæther
    Denne gruppen var vel i sin tid også tenkt som et øvelsesfelt for de som vil våge å stå frem i offentligheten med sitt syn på antroposofi og sitt individuelle antroposofiske arbeid. Når jeg blar i de senere måneders oppdateringer her i denne Facebook-g…Visa mer

    Martin Goldberg
    Jag bara säger: Heja! Definiera och definiera igen! Alltid träffar det någon. Själv hade jag guidade turer i Järna vid kulturhuset och utmanade eller gjorde ” folkliga” uttalanden om temat. Vad som ger genklang finns inte enkla svar på… Johannes tema är en variant av många…eller många varianter av flera. Mötesvariationerna avgör mycket vad det gäller muntliga definitioner. Skriftliga varianter kan väl också bero på setting… Att påstå att Josteins variationer är inside, vem f-N vet det, liksom…?

    Johannes Ljungquist
    Om något skall väcka genklang måste folk förstå det, så enkelt är det Martin. Väldigt enkelt. Jag vet att många antroposofer menar att det är svårt, att det skulle vara omöjligt att veta hur man skall tala med vanligt folk. Det är tragiskt. Och en förbannelse för den antroposofiska rörelsen som inte förmår ge folk en hum om vad antroposofi är. Vi har ett grundmurat rykte av att vara jättefilosofiska och svåra. Dessvärre stämmer det.

    Jostein Sæther
    Det er vel fordi jeg i praksis ikke lenger tilhører den antroposofiske bevegelsen at jeg ikke har vanskeligheter med å snakke med vanlig folk om det som for meg er antroposofi. Når jeg i de siste 20 årene har vært ute og reist i hele Europa, sittet på tåg, på fly, på kafeer og møtt og snakket med vanlig folk over alt om all slags åndelige fenomener, tidligere liv, nær døden-opplevelser, kunst, krig og livsnære problemer som kreft og andre sykdommer, har jeg alltid kunnet gjøre meg forståelig. Det har ikke vært nødvendig å bruke innfløkte ord om tilværelsens dypeste hemmeligheter og om åndelige motiver.
    Mange sier at mine tekster er uforståelige og for filosofiske, men det har sin grunn i at jeg i første rekke vender meg til de antroposofer som jeg tror ennå kunne våkne opp til selv å bli selvstendig i forhold til det å produsere ny antroposofi på egen hånd. For hvis ikke det snart skjer, kan vi slutte med å prøve å få offentligheten til å interessere seg for Steiner.
    Steiner har blitt historie og er en kilde for enkelte spesialister og forskere, men egentlig ikke egnet for den alminnelige offentlighet i dag. Så på det punktet har Johannes rett: Steiner er nesten uleselig i dag – i hver fall oversatt til svensk. Steiner selv ønsket at antroposofien i Norden skulle bli ”folkelig”. Jeg trodde at ”Järna-antroposfin” hadde blitt det allerede (jfr. prisen til Ursula Flatters), men kanskje har jeg tatt feil.

    Johannes Ljungquist
    ”Att producera antroposofi på egen hand”, har vi sett något exempel på det på de snart hundra år som gått sedan Steiners frånfälle? Jag kan inte påminna mig det. Att du Jostein karmaforskar, är det samma sak som att producera antroposofi? Som jag förstår är det en del av ett antroposofiskt strävande. Sen har vi allt det andra. De praktiska verksamheterna bidrar naturligtvis med att sätta antroposofin på kartan, många känner till begreppet antroposofi, men få har ens den ytligaste kunskap om vad begreppet innebär. Där har vi svikit Steiner. Antroposofi uppfattas bara som ett namn på den tro antroposoferna har, inte den kulturimpuls vi älskar att kalla antroposofins verkan som. Och hur jag än skriver och bråkar i denna sak år efter år får jag bara yrvakna och oförstående kommentarer av mina antroposofiska vänner. Hade Steiner fel då han önskade att antroposofin skulle bli förstådd av andra än bara antroposofer? Och i så fall – är jag ute i ogjort väder?

    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VN:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
    • Marian
    • januari 3rd, 2016

    Minns första gången jag hörde om Steiner, av
    en kvinna som inte förstod mycket om vad han sysslat med…
    Hon trodde det skulle intressera mig,
    eftersom han pratade om mikrokosmos och
    makrokosmos och förespråkade en vegetarisk
    kost…
    Jag minns än idag hur någonting vaknade
    I mig då jag hörde om detta. Jag visste att denna visdom skulle komma att tilltala mig.
    Vad är antroposofi? En vidareutveckling av
    det de största tänkarna lagt fram genom årtusenden? En förklaring till hur vår mänskliga yttre värld speglar en inre värld
    vars ursprung är gudomligt-andligt? Antroposofin är väl inte själva yttringarna
    utan visheten som sådan? Visheten som också kan i sant ljus beskriva vår fantastiska, mångfacetterade
    mänsklighet…

    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
    VA:F [1.9.22_1171]
    Rating: 0 (from 0 votes)
  1. No trackbacks yet.